Unga perspektiv på statsbudgeten

LSU:s kommentar på budgetpropositionen 2016

 

Statsbidraget till barn-och ungdomsorganisationer

Regeringen föreslår ingen höjning av statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer i budgetpropositionen för 2016. Detta trots att anslaget varit i praktiken oförändrat i tio års tid och att den del som inte är öronmärkt för lokal verksamhet till och med var högre 1999 än vad det är idag. Vi ser att antalet organisationer är fortsatt på kraftig uppgång, och att ungdomsorganisationerna i årets ansökan rapporterar in 88 000 fler unga medlemmar jämfört med föregående år. Stödet till barn- och ungdomsorganisationer utpekas dessutom som ett av de främsta verktygen för att på riktigt stärka ungas delaktighet och makt i samhällsutvecklingen, något som regeringen själva lyfter som en viktig utmaning i budgetpropositionstexten. Att regeringen trots detta inte väljer att höja anslagen är anmärkningsvärt, då det urholkar stödet till och självständigheten för ungas egen organisering. Från regeringen har man däremot aviserat en utredning av statsbidragets utformning och nivåer som ska genomföras internt på regeringskansliet. För ungdomsorganisationerna är det av yttersta vikt att regeringen så snart som möjligt prioriterar upp stödet till ungdomsrörelsen.

En positiv nyhet för ungdomsorganisationerna är att man i propositionen ber om bemyndigande av hela beloppet för statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer och att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) alltså kommer ha möjlighet att komma med besked om fördelningen av statsbidragen tidigare 2016 jämfört med föregående år.

Ungas makt och delaktighet i politiska processer

I budgetpropositionen lyfts ungas delaktighet och inflytande fram som ett övergripande mål för ungdomspolitiken. LSU har i sina remissvar på den ungdomspolitiska propositionen lyft vikten av att unga inte bara ska ha inflytande i politiska processer, utan reell makt. Ungas representation i våra folkvalda församlingar bör motsvara ungas andel av befolkningen. Kopplat till detta lyfter regeringen de brister som finns på området i budgetpropositionen, att unga alltjämt är underrepresenterade inom politiken och i folkvalda församlingar. Unga lämnar även sina politiska uppdrag i högre utsträckning än andra. För att vända utvecklingen inväntar man svaren från den pågående utredningen om demokratisk delaktighet och lämnar inga nya förslag i budgetpropositionen.

Utöver ungas deltagande i folkvalda församlingar lyfter regeringen fram det ungdomspolitiska rådet som ett område som enligt skrivningarna i budgetpropositionen avsevärt förbättrats. Vi instämmer i att rådet under det senaste året arbetat med en närmare koppling till ungdomspolitiken med diskussioner rörande ungas delaktighet och etablering. Vi anser dock att mycket arbete återstår att göra innan rådet kan anses fungera på den strategiska nivå som avses i den antagna ungdomspolitiken Med fokus på ungaTill exempel har vi poängterat för regeringen vikten av att på ett bättre sätt ta tillvara den breda kompetens ungdomsorganisationerna inom rådet utgör. Vi ser också att de deltagande organisationerna fortfarande saknar möjlighet till reellt inflytande över agenda och problemformulering. Vi delar alltså inte den bild regeringen målar upp i budgetpropositionen.

Ungas etablering

Flera satsningar görs i budgeten på att underlätta för unga att etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden samt tillgången till utbildning. Till exempel noterar vi att möjligheterna att ta igen kurser på komvux ökar och att antalet utbildningsplatser på högskola och universitet ökar. Det är i grunden positivt för att unga lättare ska kunna få en utbildning som matchar kraven på arbetsmarknaden och att ta igen kurser från gymnasiet för den som valde fel program i 15-16-årsåldern. Från studentorganisationerna är man däremot kritisk till att man i samband med ökningen av högskoleplatser inte samtidigt genomför tillräckliga satsningar på att öka kvalitén i utbildningen. De 250 mkr som satsas på att höjd kvalitet räcker inte för att möta de behov som finns enligt en samlad bedömning från såväl myndigheter som organisationer. Saco Studentråd har i ett pressmeddelande även gått ut med kritik mot att regeringen inte prioriterar fler relevanta sommarkurser, och menar att regeringen sviker studenterna genom att gömma frågan i en utredning.

Från både student- och elevhåll är man positiva till flera av de satsningar inom skolan som föreslås. Sveriges Elevkårer välkomnar till exempel förslaget om höjda lärarlöner, men menar samtidigt att det gör att andra viktiga satsningar inom skolan får stå tillbaka. Man är positiv till satsningarna som görs på till exempel skolbibliotek, studie- och yrkesvägledning och elevhälsan, men menar att det skulle behövas göras mer för att matcha de utmaningar unga står inför idag.

Inom bostadspolitiken föreslås ett nytt investeringsstöd på 2,2 miljarder kronor för att stimulera byggandet av hyresbostäder, varav 300 mkr öronmärks för byggandet av nya studentbostäder. Ungdomsorganisationen Jagvillhabostad.nu är positiva till att regeringen vill satsa på byggandet av mindre hyresrätter med rimlig hyra genom ett investeringsstöd, men skeptiska till om stödet i dess nuvarande utformning faktiskt kommer ha effekt. Regelverket, som nu är ute på remiss, bedöms av organisationen riskera att ha för högt ställda krav på hyresnivåer i relation till storleken på stödet. Från jagvillhabostad.nu är man mycket positiva till regeringens beslut från i somras, att tillsätta en utredning för att se över andrahandsmarknaden, där man ser att unga är särskilt utsatta.

Ungas psykiska ohälsa är också ett område som lyfts särskilt inom budgeten och som utgör en betydande självständighetsutmaning för allt fler unga. LSU välkomnar därför att särskilda satsningar planeras till ungdomsmottagningar och för att stimulera nya initiativ. Satsningarna så som de presenteras i budgetpropositionen är relativt ospecificerade, och vi hoppas därför att man i arbetet med utformningen av satsningarna särskilt arbetar med ett integrerat ungdomsperspektiv, att ungdomsorganisationer som representerar grupper där psykisk ohälsa är mer utbrett än inom ungdomsgruppen i stort (till exempel unga HBTQ-personer och nationella minoriteter) bjuds in till samråd inför implementeringarna av satsningarna. Till exempel driver ungdomsorganisationen Saminourra att ett särskilt center för stöd till unga samer bör inrättas, med inspiration från hur arbetet med att minska psykisk ohälsa bland unga samer bedrivs i Norge.

Den omtvistade sänkningen av arbetsgivaravgiften och egenavgiften på anställning av unga under 25 år slopas. Kommuner kompenseras för ökade avgifter: 2,6 miljarder 2016 vilket ökar till 3,0 miljarder f.r.o.m. 2017. LSU har tidigare påtalat för regeringen hur den höjda arbetsgivaravgiften för unga kommer att drabba ungdomsorganisationerna, som till stor del har unga anställda, men ingen kompensation ges till ungdomsorganisationerna för de ökade kostnaderna.

Den största satsningen för minskad ungdomsarbetslöshet är ett stegvis införande av 90-dagars jobbgaranti för unga. 90-dagarsgarantin innebär en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan hen erbjuds jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. 90-dagarsgarantin kan beskrivas som ett paraplyprogram där deltagare kan ingå i olika insatser; utbildningskontrakt, traineejobb, folkhögskolekurs, höjt studiemedel för unga som går tillbaka till studier med mera. LSU är positiva till att ungas etablering på arbetsmarknaden är en fråga som fått hög politisk prioritet hos såväl den rödgröna som den tidigare alliansregeringen. Vi hoppas att de insatser och nationella samlingar som planeras för att öka ungas tillträde till arbetsmarknaden också tydligt utförs med ungdomsperspektiv, och att ansvariga för planering och verkställande av insatserna aktivt bjuder in och samverkar med ungas egna organisationer. Att erfarenheter som görs inom till exempel projektet Unga Kris POWER tas tillvara av politiken och kan spridas till fler orter. Och att de intresseorganisationer som samlar unga med funktionsvariationer bjuds in för att samråda om hur deras behov och rättigheter ska tillgodoses inom arbetsmarknadspolitiken, och så vidare.

Kontakt

Rebecka Prentell, ordförande LSU
rebecka.prentell(a)lsu.se
0707-16 37 00

Mirjam Olsson, politiskt sakkunnig LSU
mirjam.olsson(a)lsu.se
0734-60 24 35

Nyhetsbrev

Veckans nyhetsbrev
Prenumerera på nyhetsbrevet:

© 2017 LSU. Powered by WordPress.

Daily Edition Theme by WooThemes - Premium WordPress Themes