Igår presenterade regeringen sin budgetproposition för 2022. Som paraplyorganisation för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer ser vi det som vår roll att granska, kommentera och följa upp hur Sveriges regering prioriterar barn, ungdomar och vår demokratiska organisering.

Förra året genomfördes en historisk och efterlängtad ökning av statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer. Ökningen var på 50 miljoner gällde för år 2020, 2021 och 2022. Det är en ökning som LSU välkomnat men påpekat behöver permanenteras och öka ytterligare. LSU:s årliga medlemsundersökning och rapport Ungdomsrörelsen i Siffror 2021 visar att ungdomsrörelsens ekonomiska stabilitet, tack vara statsbidragsökningen, markant har förbättrats det senaste året. Alltså har instabiliteten berott på organisationers otillräckliga finansiering. Utan en stark ungdomsrörelse finns inte ett starkt civilsamhälle, och utan ett starkt civilsamhälle finns inte en stark demokrati.
 

LSU avstyrker starkt budgetpropositionens förslag om att statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer från år 2023 går tillbaka till tidigare nivåer. Utöver att ungdomsrörelsen förlorar 50 miljoner och skakas om sett till bland annat engagemang, psykisk hälsa och arbetsgivarskap kommer inflationen göra att statsbidraget 2023 i så fall blir det lägsta på många år. Det är ansvarslöst av en regering som påstår sig värna hela civilsamhället, att utsätta ungdomsrörelsens framtid för en sådan instabilitet. Matten rycks undan under våra fötter. 

LSU kräver att statsbidragsökningen som genomfördes förra året, permanentas och ökar. Ungdomsrörelsen har köpts ut med relativt små medel i relation till andra delar av civilsamhället och framförallt i relation till andra sektorer. Vi gläder oss självklart att olika delar av civilsamhället stöttas men är besvikna över att vi inte prioriteras. Vi saknar måhända de mediala plattformar som finns hos skådespelare, artister och influensers från andra nu prioriterade sektorer, men störst megafon ska inte vara avgörande för att få sin röst hörd i en demokrati. Vi är en folkrörelse och vi företräder 650 000 barn och ungdomar. Vi är legitimiteten och förankringen för beslut som fattas på olika samhällsnivåer. Men den politiska blicken tycks riktas mot de med mest resurser snarare än mot den breda folkrörelsen och dess behov. Miljarder delas ut till andra och de 50 miljonerna vi har fått ska nu ryckas undan. Det kan vi inte acceptera. 

LSU uppfattar även detta som ett steg tillbaka för jämställdheten. I ungdomsrörelsen engagerar sig fler flickor, tjejer, kvinnor än pojkar, killar och män, som är överrepresenterade i andra folkrörelser. Detta har vi synliggjort för regeringen och vi förväntas oss en korrigering. 

Utöver att statsbidraget behöver permanentas och ytterligare öka, förväntar vi oss löfte från politiken om att ungdomsrörelsens finansiering är säkrad över åren trots val, inflation och risk för ekonomiska kriser. Regeringen kommunicerar att det är svårt. Vi menar att andra löften ges till andra delar av samhället. Då ska även ungdomsrörelsens finansiering tryggas. Det går att göra genom budgetpropositioner, breda överenskommelser, partiers valprogram och mycket mer.
 

Vidare har civilsamhällets medel för att motverka hat och hot dragits in. Genom de medel som tidigare delats ut har vi kommit en bra bit på vägen. Vi har kartlagt hotbilden och sett att 46 procent av ungdomsrörelsen utsätts för hat och hot. Vi har tagit fram metoder, material och utbildningar för att stärka den interna motståndskraften. Med fortsatt stöd hade vi haft större möjligheter till att implementera all den kunskap som tagits fram. Vi anser att beslutet inte är en rimlig politisk prioritering och vi är oroade för vad den kommer att innebära.  

Positiva aspekter av budgetpropositionen är att medel för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom civilsamhället har ökat med 19 miljoner samt att polisen får i uppdrag att bekämpa hatbrott och andra brott mot demokratin. Detta har vi drivit på hårt för. Det finns en del kvar att göra, såsom att medel för säkerhetshöjande åtgärder behöver tillgängliggöras på ett bättre sätt av Kammarkollegiet. Ett annat positivt besked är ökningen på 8 miljoner för åtgärder mot diskriminering och rasism. Det finns självklart fler delar av statsbudgeten som gynnar barn och ungdomar, men för ungdomsrörelsen och vår demokratiska organisering är budgetpropositionen en stor oro. 
 

Något som vi har förväntat oss att se reflekterat i statsbudgeten är att medel för att följa upp demokrativillkoret i statsbidragsförordningarna inte tas från medel som fördelas ut till civilsamhället utan att det blir tillägg till myndigheters förvaltningsanslag. Detta lyfte vi som krav i LSU:s remissvar om demokrativillkorsutredningen och vi välkomnar beslutet.
 

Sammanfattningsvis innebär regeringens budget att ungdomsrörelsens ekonomiska stabilitet kommer försvagas ytterligare. Det kan LSU inte acceptera. Under hösten kommer vi lyfta detta i möte med statsråd Amanda Lind, samt vidta andra åtgärder som tydligt markerar mot budgetpropositionens förslag vad gäller statsbidraget för barn- och ungdomsorganisationer från år 2023. Att stärka och ge förutsättningar till ungdomsrörelsen är att stärka och ge förutsättningar till vår liberala demokrati. 

Kontakt

Rosaline Marbinah

rosaline.marbinah@lsu.se

Liknande nyheter