Nordiskt och baltiskt klimat- och miljöarbete
Click here for information in English
LSU’s Nordic and Baltic climate and environmental work aims to strengthen young people’s influence in global processes such as Stockholm+50, but also vis-à-vis the Swedish government and the Nordic Council of Ministers. It includes the goal of bridging civil society and policy processes, as well as ensuring accountability.
Before and during the Stockholm+50 process, LSU saw an opportunity to fill a gap at the Nordic-Baltic level. It concerned, on the one hand, the possibility of demanding responsibility at Nordic and Baltic decision-making level via the Nordic Council of Ministers. On the other hand, there was an opportunity to meaningfully include young people and guarantee influence throughout decision-making processes (Stockholm+50) and not just during conferences – from idea to implementation. Young people from several of the Nordic-Baltic countries have a strong commitment to climate, environment and sustainability issues, but less trust in decision-makers.
Young people often lack knowledge and insight into technical and complicated UN processes. Thus, LSU wanted to reach out to and organize the broader youth movement. This was done through collaboration with other Nordic and Baltic youth councils. The ambition was to find synergies between young people in the Nordics and the Baltics, and to strengthen both young people’s commitment and influence. Through this project, the youth movement has and can strengthen inclusion and partnership in environmental and climate work. The project is financed by the Nordic Council of Ministers, and LSU is the coordinator.
Nordic-Baltic working group for climate and environment
The working group consists of young people from the Nordic and Baltic countries, who represent various national youth councils, networks, organizations, youth councils, or themselves as activists. The group meets online once a month and drives the project forward by, among other things, prepare meetings with decision-makers, develop the Nordic-Baltic requirements from Stockholm+50, discuss political country contexts, the global context for particular issues in the environment-climate area, and much more.
Are you interested in joining the working group? Contact us who work on the project!
LSU:s nordiska och baltiska klimat- och miljöarbete ämnar stärka ungas inflytande i globala processer såsom Stockholm+50, men även gentemot Sveriges regering och det Nordiska Ministerrådet. Det inkluderar målet att brygga civilsamhället och policy-processer, samt att säkerställa ansvarsutkrävning.
Inför och under Stockholm+50 processen såg LSU en möjlighet att fylla ett gap på nordisk-baltisk nivå. Det gällde å ena sidan möjlighet att ansvarsutkräva på Nordisk och Baltisk beslutsfattarnivå via det Nordiska Ministerrådet. Å andra sidan fanns möjlighet att meningsfullt inkludera unga och garantera inflytande under hela beslutsfattande processer (Stockholm+50) och inte bara under konferenser – från idé till implementering. Unga från flera av de nordiska-baltiska länderna har ett starkt engagemang inom klimat, miljö och hållbarhetsfrågor men mindre stark tilltro till beslutsfattare.
Ofta saknar unga kunskap och insyn i tekniska och komplicerade FN-processer. Därmed ville LSU nå ut till och organisera den bredare ungdomsrörelsen. Detta gjordes genom samarbete med övriga Nordiska och Baltiska ungdomsråd. Ambitionen blev att hitta synergier mellan unga i Norden och Baltikum, och stärka både ungas engagemang och inflytande. Via detta projekt, har- och kan ungdomsrörelsen stärka inkludering och partnerskap i miljö-och klimatarbetet. Projektet finansieras av det Nordiska Ministerrådet, och LSU står som koordinator.
Nordisk-baltiska arbetsgruppen för klimat och miljö
Arbetsgruppen består av unga från de nordiska och baltiska länderna, vilka representerar olika ungdomslandsråd, nätverk, organisationer, ungdomsråd, eller sig själva som aktivister. Gruppen träffas online en gång i månaden och driver projektet framåt genom att bla. förbereda möten med beslutsfattare, utveckla de nordiska-baltiska kraven från Stockholm+50, diskutera politiska landskontexter, den globala kontexten för särskilda frågor inom miljö-klimatområdet, och mycket mer.
Policypappret – vad tycker unga är viktigt?
LSU samlade ungas krav från Norden och Baltikum för att skapa ett policydokument som vi sedan skulle kunna använda under Stockholm+50 för att kunna ansvarsutkräva av våra beslutsfattare. Detta policydokument beskriver i stora drag vår vision för vägen framåt och de steg som krävs för att uppnå den. Kraven tar också upp vad ungdomar tycker gällande ansvaret som Norden bör ta globalt för den klimatpolitiska agendan.
Läs policypappret för att ta reda på vad unga i Norden och Baltikum tycker mer konkret här nedanför.
Om Stockholm+50 processen
I juni 2022 arrangerade FN ett högnivåmöte i Stockholm, 50 år efter FN:s första miljökonferens – Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med S+50 mötet var att accelerera det globala arbetet i miljö-och klimatområdet och implementeringen av de 17 hållbarhetsmålen. Värdländer för Stockholm+50 var Sverige och Kenya.
Vilken roll hade unga?
Sverige och Kenya hade tidigt en ambition av att inkludera unga under hela processen av Stockholm+50. Därav fick LSU uppgiften att samordna och organisera ungdomsrörelsen inför, under och efter mötet.
Vad fick unga ut från mötet? Mötet kan sägas ha haft historiska utfall, då slutdokumentet refererade till det globala policypappret av unga. Ett av ungas främsta krav var en ekocidlagstiftning som även fick stort genomslag.
Läs vår rapport om hur unga inkluderades i processen
