Demokrativillkorsutredningen (SOU 2019:35) är en pågående statlig utredning som ger förslag på enhetliga demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället. Hur förslagen är utformade spelar stor roll för LSU och våra medlemsorganisationer eftersom ungdomsrörelsen till stora delar är beroende av statliga bidrag. 

Demokrativillkorsutredningen föreslår att bidrag inte ska lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten, utövar eller främjar våld, tvång eller hot, diskriminerar eller motarbetar vårt demokratiska system.

LSU har länge förespråkat införandet av demokrativillkor. Vi är positiva till att bidragsförfarandet genom villkoren nu förtydligas och hoppas på ökad transparens och tydlighet i vad som krävs för att bli berättigad statliga bidrag.

Vi anser dock vissa av utredningens förslag behöver utvecklas och förtydligas. Nedan sammanfattas några av de viktigaste punkterna:

Ökad kontroll av civilsamhälllet
LSU är kritiska till att utredningen tillkommit som ett resultat av ett misstroende mot civilsamhället snarare än som ett stöd i samarbetet mellan stat och civilsamhället. 

Det är problematiskt att utredningens direktiv tagit avstamp i de kritiska röster som ifrågasätter ett statligt finansierat civilsamhälle och som helt utan grund anklagar civilsamhället för att stödja penningtvätt, extremism och terrorism. 

De få men högljudda kritiker som menar att civilsamhällets legitimitet är hotad och därför behöver kontrolleras hårdare saknar stöd. LSU motsätter sig därför att just civilsamhället ska utsättas för särskilt hård granskning. Vi menar därför att det hade varit lämpligt att demokativillkoren även applicerades på annan offentligt finansierad verksamhet så som offentliga upphandlingar och offentliga samarbeten med näringslivet. Men eftersom demokrativillkoren endast riktas mot civilsamhället kan vi inte tolka det som annat som ett steg mot ökad kontroll och minskat utrymme för civilsamhället till följd av obefogat misstroende. 

Företrädares agerande
Gränsdragningen mellan företrädares privata åsikter och åsikter å organisationens vägnar framgår inte, inte heller på vilka nivåer det gäller. Det framgår inte heller hur långt tillbaka i tiden som organisationer behöver granska sina tidigare företrädare och vilka som behöver granskas. Utredningen saknar därmed förståelse för komplexiteten i ideellt engagemang.

Våld, tvång och hot
Vi anser att det finns risk för självcensur i frågan kring civil olydnad, då det saknas förståelse för civil olydnad som demokratisk metod. Vi saknar också ett fördjupat barnrättsperspektiv med åldersmaktordningen som grund och hur det unga civilsamhället är särskilt utsatt.

Bevisbörda och beviskrav
Det saknas rimliga och stabila krav på civilsamhällets bevisbörda i att visa hur man uppnår demokrativillkoren. Utredningen måste förtydliga hur organisationer kan ha beviskrav utan att det leder till överväldigande administration. Utredningen måste lyfta fram myndigheters informations- och utredningsansvar.

Minska inte statsbidraget
I utredningen står följande: “De ökade kostnaderna för att säkra kvaliteten i bidragsgivningen måste finansieras genom att volymen av utbetalade bidrag minskar något.” LSU motsätter sig kraftigt detta förslag då det demokratiska utrymmet skulle krympa. Vad som är marginellt för staten kan vara en stor del av finanseringen för organisationerna. 

Läs LSU:s remissvar i sin helhet här.

Kontakt:
rosaline.marbinah@lsu.se

Rosaline Marbinah

Ordförande, LSU

Kategorier

Arkiv