
LSU:s årliga kartläggning “Ungdomsrörelsen i siffror” visar att det skett en kraftig höjning av barn- och ungdomsorganisationer som upplever att deras demokratiska utrymme krymper – från 27 procent 2019 till 53 procent 2023
– Många politiker och myndigheter pratar om civilsamhället som en belastning som behöver mötas med ökad kontroll. Ungdomsrörelsen har tvärt om och gång på gång visat prov på att de har kapaciteten att möta barns och ungas oro och frustration genom att öppna dörrarna för fler att kanalisera sitt engagemang för positiv samhällsförändring. Det är en grundbult för en levande demokrati, säger Noura Berrouba, ordförande för LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer.
För att det ska bli möjligt för barn- och ungdomsorganisationer att växla upp sitt arbete och engagera fler i en tid där ungas demokratiska deltagande och organisering behövs mer än någonsin krävs det att förutsättningarna för det unga föreningslivet dramatiskt förbättras.
– Ge unga mandat, resurser och förutsättningar att skola sig i demokrati genom föreningsliv och ta ansvar för demokratins fortlevnad. Vi behöver bygga ett land med starka och livskraftiga organisationer och där medborgarna väljer fredliga metoder för att göra sin röst hörd, säger Noura Berrouba.
Med rapporten Ungdomsrörelsen i siffror kartlägger LSU barn och ungas engagemang och organisationernas sociala och ekonomiska förutsättningar. Årets rapport är den åttonde upplagan i sitt slag.
Mer om det krympande utrymmet, om utsattheten för hat och hot, den ekonomiska stabiliteten och mycket annat finns att läsa i LSU:s rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2023. Den bygger på enkätsvar från Sveriges nationella barn- och ungdomsorganisationer och ger en överblick av deras verksamheter, förutsättningar och behov. I år har vi också med ett reportage om hur det krympande utrymmet tar sig i uttryck i klimat- och miljörörelsen.

För frågor, vänligen kontakta Mona Nechma, verksamhetschef kommunikation, nationell utveckling och policy: mona.nechma@lsu.se