LSU kommenterar statsbudgeten

Onsdagen den 12 december 2018 röstade riksdagen igenom en ny budget. Det vinnande förslaget blev Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation. Budgeten har genomgående brister i hur politiken ska utformas och genomföras på ett sätt som tar barn och ungas rättigheter i beaktande. Uteblivna satsningar på barn och ungas organisering gör att förutsättningarna för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer försämras ännu ett år.

LSU kommenterar här tre delar av budgeten som påverkar den svenska ungdomsrörelsen: ungdomspolitiken, barnrättspolitiken och civilsamhällespolitiken.

Ungdomspolitiken

Budgeten föreslår en nedskärning i politik om kultur, medier, trossamfund och fritid med 213 miljoner kronor. Det är en nedskärning som direkt angränsar till barn och ungas levnadsvillkor samt förutsättningar för civilsamhället.

I budgeten lyfts förslaget om att återinföra fritidspengen med motiveringen att alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva fritidsverksamhet oavsett hushållskassa. Fritidspengen är ett bidrag som familjer kan ansöka om från sin kommun för att få ekonomisk ersättning för barn och ungas fritidsverksamheter. 

En ödesfråga för dagens barn och ungdomar är ekologisk hållbarhet. Budgeten gör en nedskärning på 2 099 miljoner kronor på miljö och klimat sedan tidigare budget som även då behövde mer finansiering för att möta klimatförändringarna och genomföra en omställning i samhället.

Ungdomars psykiska ohälsa ökar i Sverige och skiljer sig från andra delar av Europa. Budgeten lyfter att 2 miljarder kronor ska avsättas för att korta vårdköerna och på så sätt öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Den satsningen är nödvändig men inte tillräcklig för att skapa psykisk hälsa bland barn och unga där de befinner sig.

Barnrättspolitiken

Barnrättspolitiken är i stort obefintlig i budgeten. Det finns dock skrivningar om asylsökande barn och unga samt deras tillträde till sina rättigheter. Överlag beskrivs migration som en förlust för samhället och de människor som kommit hit ska både uppmuntras att återvända samt få mindre tillgång till välfärd.

Budgeten uttrycker tydligt att migrationspolitiken ska vara stram och anpassas till närliggande länder. Det finns ambitioner om att en ny lag behövs men tills en sådan finns ska lagen om tillfälliga uppehållstillstånd förlängas. Migrationspolitiken får en nedskärning på 1 461 miljoner kronor, vilket kommer att slå hårdast mot barn och unga asylsökande och nyanlända. 

LSS-reformen beskrivs i budgeten som en frihetsreform som ska värnas. Samtidigt utlovades utökade resurser med 1,6 miljard som inte fanns i budgetunderlaget.

Civilsamhällespolitiken

Civilsamhället beskrivs som en servicefunktion till staten och inte en röstbärare för individer vilket är den ideella sektorns primära roll. Samtidigt hyllar budgeten LSU:s medlemsorganisationers arbete med flyktingmottagande och arbete mot segregation.

Budgeten föreslår skattereduktion för gåvor till välgörenhet. Det ekonomiska stödet till civilsamhället erkänns som viktigt och metoden som föreslås för ökad finansiering är skattereduktion för gåvor till välgörenhet. I civilsamhället finns många utmaningar som behöver mötas innan denna skattereduktion bör prioriteras.

Prioriteringen borde istället vara att motverka det krympande demokratiska utrymmet för vår organisering. Våra medlemmar möter hat och hot, minskade ekonomiska resurser, behöver lägga en stor del av sin finansiering på säkerhet, inte kan befinna sig i offentliga rummet, inte kan engagera sig i sin religion och mycket mer. Skattereduktionen är inte ett svar på dessa frågor och påverkar inte heller alla organisationer i civilsamhället. En skattereduktion som dock hade hjälpt gäller arvodering i ideell sektor.

Barn och unga är återigen en samhällsgrupp vars frågor inte prioriteras. Löften om tillträde till rättigheter bryts. Kunskap saknas om ideellt engagemang. Insatser som ska genomföras är inte tillräckliga för att möta utmaningarna. Till framtiden ställer LSU sig till förfogande för medskick om hur barn- och ungdomsperspektiv kan finnas i en budget som påverkar Sveriges alla invånare – även de 700 000 barn och unga i civilsamhället.

Tidigare års kommentarer