LSU:s kommentar på regeringens budgetsproposition 2021

LSU:s kommentar på regeringens budgetproposition 2021

I måndags presenterade Sveriges regering sin budgetproposition för 2021. Som paraplyorganisation för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer ser vi det som vår roll att granska, kommentera och följa upp hur Sveriges regering prioriterar barn, ungdomar och vår demokratiska organisering.

Över åren har vi sett tydliga brister i statsbudgeten och hur samhällets yngre generellt nedprioriteras genom oförändrade budgetposter eller sänkningar inom de olika utgiftsområdena. I år ser vi en positiv vändning som vi välkomnar.

LSU välkomnar den efterlängtade statsbidragsökningen till barn- och ungdomsorganisationer på 50 miljoner kronor ytterligare för 2020, 2021 och 2022. Den har ungdomsrörelsen tillsammans med bland andra Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) arbetat hårt för. Totalt ligger då statsbidraget på 290 680 000 kr. LSU anser att det är positivt att ökningen regleras i statsbidragsförordningen (2011:65) och fördelas ut som organisationsbidrag. Det ger ungdomsrörelsen större frihet och kreativitet i att möta barn och ungdomar.

Motiveringen till det utökade stödet beskrivs i statsbudgeten som ett generellt behov som särskilt förstärks under Coronakrisen. LSU ser det även som positivt att det i budgetpropositionen redan föreslås ordinarie medel för statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för år 2022. Långsiktiga besked skapar stabilitet. Som det står i budgetpropositionen är organisationsbidraget en viktig finansieringskälla som har bidragit till förändring. LSU kommer att arbeta för att ökningen permanenteras och att medel för i år ska ges möjlighet att flyttas över till nästa år så våra medlemsorganisationer får en reell möjlighet att stödja barn och ungdomar i Sverige.

I budgetpropositionen beskrivs barn- och ungdomsorganisationer som en central del av Sveriges ungdomspolitik och att civilsamhället är en central del av Sveriges demokrati. Organiseringen möjliggör det ungdomspolitiska målet om att ge barn och ungdomar makt att forma sina liv och samhällsutvecklingen. Det står även om ungdomsrörelsen som en viktig del av samhällsbygget och välfärden för barn och ungdomar – generellt men särskilt under kristider då Sverige ska stå starkt. Då behöver civilsamhället vara ännu starkare.

Ungdomsrörelsen är röstbärare som främjar, förankrar och försvarar demokratin. Ungdomsrörelsen är samhällsengagemang, mening och gemenskap. Ungdomsrörelsen är en plattform för utvecklande fritid som får människor att växa. Allt detta behövs särskilt i tider där framtidstron sviktar, arbetslösheten ökar och den psykiska ohälsan eskalerar. LSU gläds över detta ekonomiska, politiska och sociala erkännande av ungdomsrörelsen. Vi har mycket att göra och behöver all hjälp i det.

I budgetpropositionen beskrivs en marginell minskning av medlemskap hos barn- och ungdomsorganisationer. Det ser vi inte som en trend utan medlemskapen i föreningar varierar naturligt något från år till år. Viktigt att understryka, såsom det beskrivs i budgetpropositionen, är att en minskning av medlemskap inte innebär minskat engagemang. Vår tids ungdomsgeneration är den mest engagerade sedan flera generationer tillbaka. Det måste bejakas och vårdas av samhället.

LSU ser det som väldigt bekymmersamt att medel för särskilda insatser inom ungdomspolitiken har minskat drastiskt över åren. Under 2019 var anslaget på 35 miljoner kronor. 2020 minskade det till 10 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2021 ska enbart 2 miljoner fördelas ut. På två år har vi alltså sett en minskning med 33 miljoner kronor. Samhällsbehoven är många och LSU hade önskat en särskild satsning gällande hat och hot mot demokratibärare. Det hoppas LSU kommer att ingå i projektmedel som MUCF ska fördela ut. Till ändringsbudgetar behöver det ske en sådan prioritering och nödvändig ökning. Särskilt viktigt blir det i och med finansieringen av politiken i den ungdomspolitiska skrivelsen och den eventuella handlingsplanen som regeringen beslutar om i slutet av detta år. Politik måste ha en siffra, för annars är det bara tomma ord.

LSU anser det viktigt att MUCF har tillräckligt med medel för att stärka sin förvaltning. Däremot är vi väldigt oroade över att en stor del av den tilldelade finansieringen för MUCF:s arbeta med civilsamhällesfrågor, minskar från 7 miljoner till 2 miljoner. Det är otillräckligt och skadar den uppbyggnad som MUCF har arbetat för. Det blir omöjligt för myndigheten att hålla den standard som vi i civilsamhället förväntar oss. Under Coronakrisen har vi tydligare än någonsin sett hur viktigt det är att MUCF arbetar med bredden av civilsamhället. Det behöver fortsätta och LSU hoppas att det tillkommer medel i ändringsbudgetar. Dessutom försvinner forskningsstödet om civilsamhället. Evidensbaserad vetenskap behövs för den ideella sektorn. Stödet behöver dock anpassas bättre för akademin innan det återinförs så det bland annat är ett större bidrag som blir mer långsiktigt.

En förlust i statsbudgeten är att skatteavdraget på de sociala arbetsgivaravgifterna inte förlängdes efter sommaren. För ungdomsrörelsen har det varit ett effektivare stöd under Coronakrisen än omställningsstödet. Det hoppas vi återinförs i en ändringsbudget.

För lite mer än ett år sedan skickade LSU ett remissvar där vi välkomnade en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Det gläder oss att se att institutet kommer att upprättas. Ungdomsrörelsen behöver representeras i det förarbetet och löpandes i institutets bevakning av människors tillträde till rättigheter.

Gällande konsekvensanalyser behöver budgetpropositionen ha en barn- och ungdomskonsekvensanalys samt en analys av hur statsbudgetens utformning påverkar genomförandet av Agenda 2030. LSU fortsätter att ställa sig till förfogande för medskick från våra medlemsorganisationer om hur barn och ungdomars levnadsvillkor kan stärkas genom prioriteringar i kommandes statsbudgetar.