Idag debatterades Sveriges ungdomspolitik i riksdagen, detta då regeringen överlämnat sin ungdomspolitiska skrivelse (Skr 2020/21:105) med tillhörande ungdomspolitiskt handlingsprogram. LSU välkomnar denna milstolpe för svensk ungdomspolitik men ser fortfarande stora behov av en utvecklad politik för barn och ungas makt och inflytande. 

I flera år har LSU arbetat för att det ungdomspolitiska handlingsprogrammet som följer upp den ungdomspolitiska propositionen (Prop. 2013/14:191) måste förnyas i samråd med ungdomsrörelsen. I juni 2019 fick LSU förfrågan från regeringen att samla in förslag och analyser från ungdomsrörelsen om hur Sveriges ungdomspolitik är nu och hur den borde förbättras. Ungdomsrörelsen är kärnan i svensk ungdomspolitik och LSU:s medlemsorganisationer påverkas på gott eller på ont av varje förändring men också av varje avsaknad av förändring. För LSU var det därför väsentligt att ungdomsrörelsens åsikter tydligt avspeglades i skrivelsen. I januari 2020 presenterade vi vår analys till regeringen i rapporten Barn och ungas möjlighet till organisering med 37 rekommendationer.
  

Sen kom en pandemi. Ungefär ett och ett halvt år efter att vi presenterade vår rapport beslutade regeringen om den ungdomspolitiska skrivelsen. LSU har förståelse för att pandemin har inneburit andra prioriteringar, och att skrivelsen bör inkludera en analys om Coronakrisens konsekvenser, men det är fortfarande anmärkningsvärt hur lång tid det har tagit. Det är beklagligt eftersom barn och ungdomars levnadsvillkor behövde förstärkas redan innan pandemin och i ännu större utsträckning nu då orättvisorna, ojämlikheten och det demokratiska underskottet bara blivit större. 

Det ungdomspolitiska målet lyder: Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Utifrån den meningen har regeringen tagit fram 100 åtaganden som bidrar till målet. De övergripande prioriteringarna i skrivelsen är att den psykiska hälsan bland unga ska öka, social inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska förbättras, alla unga ska ha en meningsfull fritid samt att alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget. LSU välkomnar dessa tydliga övergripande prioriteringar och instämmer med dem även om vi också saknar många av våra konkreta rekommendationer. LSU anser att bakgrundsanalysen är väl genomförd. Vi känner att verkligheten för LSU:s medlemsorganisationer erkänns, behov till förutsättningar förtydligas och ungdomsrörelsens ovärderliga roll som röstbärare för barn och ungdomar beskrivs.  

 

Vi vill fortsatt se att våra rekommendationer tas upp i nya politiska satsningar. Sverige tjänar på att genomföra en ny maktutredning och det är dags att 16-åringar får reellt demokratiskt inflytande i form av rösträtt. Däremot saknas långsiktiga framåtblickande åtgärder, vilka enligt oss är det viktigaste och främsta syftet med ungdomspolitiken. LSU har bedrivit påverkansarbete för att det ska finnas ett nytt ungdomspolitiskt handlingsprogram med en avsevärt större budget. Till viss del finns framåtblickande åtgärder, men vi tycker att förslagen är otillräckliga. Många av LSU:s rekommendationer reflekteras inte i skrivelsen, vilket är beklagligt. Vi är därför missnöjda och ser inte hur skrivelsen bidrar till en förbättring av ungdomspolitiken. Skrivelsen blir snarare en pedagogisk samling av politik som påverkar ungdomar och en efterlängtad debatt hos partierna som i stort saknar ungdomspolitik. Dessa är behov LSU tidigare har framfört, men de kan inte ersätta politiska förslag som faktiskt ger mer makt, inflytande och goda levnadsvillkor till barn och ungdomar. 
 

Vidare är det problematiskt att EU:s ungdomsstrategi inte har integrerats i skrivelsen. EU:s ungdomsmål, som LSU har varit delaktiga i att ta fram, ska enligt direkt från EU integreras i varje medlemslands ungdomspolitik, vilket regeringen också bekräftat. Att EU:s ungdomsmål inte avspeglas i skrivelsen är inte acceptabelt. Som medlem i EU bör vi också agera därefter.  

 

Den ungdomspolitiska skrivelsen markerar en milstolpe för svensk ungdomspolitik. LSU välkomnar den milstolpen och ser att mycket mer behöver göras utefter de rekommendationer som ungdomsrörelsen har framfört. Det saknas en tillräcklig långsiktighet för politikens insatser och investeringar för ungas liv och utveckling. Åtgärderna får inte bara speglas i en skrivelsetext, utan måste också återspegla sig i kronor i kommande statsbudgetar och genom en aktiv debatt om ungdomspolitiken. Då förändrar Sverige ungas förutsättningar för reell makt med kraft. 

 

Kontakt

Rosaline Marbinah

rosaline.marbinah@lsu.se

Liknande nyheter