Globala partners

Femtio procent av Filippinernas befolkning består av unga personer och det är även denna grupp som är den mest sårbara i den nuvarande ekonomiska och politiska kontext som råder i Filippinerna. Dagens ungdomar har i princip under hela sitt liv levt under ständig politisk oro där många grundläggande demokratiska institutioner fortfarande kämpar att bli återupprättade.

Av hundra ungdomar är det endast 66 som tar sig igenom den grundläggande utbildningen och så få som 14 som tar en universitetsutbildning. Detta gör det ofta svårt för ungdomar att hitta anställning på grund av deras lägre kvalifikationer och relativt korta arbetserfarenheter, vilket i sin tur leder till stor ungdomsarbetslöshet i Filippinerna.

Filippinerna har en mycket livfull och mångsidig civilsamhällssektor, där rätten till föreningsfrihet, åsikt och uttryck och är konstitutionellt skyddad, och den rättsliga miljön som generellt styr de är generellt bra. Filippinerna är dock ett av de farligaste ställena att arbeta med kontroversiella frågor på sedan Dutertes blev president.

Center for Youth Advocacy and Networking, CYAN, vill se ett Filippinskt samhälle som erkänner ungdomar som en viktig aktör i uppbyggnaden av landets demokrati. De är den enda oberoende formen av nationellt täckande ungdomsråd i landet och har som mål är att få regeringen att se dem som en stark och legitim aktör som kan ta rollen som nationellt ungdomsråd istället för det regeringsstyrda ungdomsdepartementet som finns idag.

CYAN gör främst detta genom att bistå som en plattform för unga personer i Filippinerna, genom fem nationella ungdomsorganisationer som samlar ca 10 000 ungdomar. CYAN försöker optimera ungdomsaktivismen genom att erbjuda innovativa utbildningsprogram och metoder, upprätthåller och skapar ingår till partnerskap mellan ungdomsorganisationer samt ingår i en bredd av nätverk för att få ut ungdomsperspektivet de anser saknas. CYAN gör detta främst genom tre fokus områden: Mänskliga rättigheter och Demokrati, stärka ungas egenmakt genom kapacitetstärkande åtgärder och att stärka ungas rättigheter genom påverkansarbete.

Den politiska maktdelningen mellan landets olika religiösa grupper, historien med Syrien, samt den infekterade relationen med Israel gör Libanon sårbart. Många unga libaneser har genomlevt större delen av sin uppväxt präglat av inbördeskrig, vilket lett till en oro som bitit sig fast i landet och som även skapat avbrott i utvecklingen av landet. Ungdomspolitiken är en av de politiska frågorna som drabbats allra hårdast av detta och möjligheten för ungdomsorganisationer att bedriva påverkansarbete var näst intill omöjliga under efterkommande åren.

Youth Advocacy Process, YAP, samlar 34 ungdomsorganisationer från olika religiösa och politiska grupperingar i Libanon, som tillsammans arbetar för ungas rättigheter i landet. Efter tio år av aktivt politiskt påverkansarbete lyckades YAP få igenom Libanons första ungdomspolicy som genomsyrar alla politikområden och som de strävat efter länge.

Samtidigt som YAP kommit en lång bit på vägen att förhindra unga personer bli diskriminerade genom en lag måste de jobba lika hårt, envist och aktivt för att se till att den implementeras rätt och efterföljs.

Efter att ha gått framåt under den arabiska våren har den demokratiska utvecklingen i Libanon stannat av. Dessutom leder utvecklingen i grannlandet Syrien till en situation där en hel ungdomsgeneration saknar tillgång till sina rättigheter, eftersom libanesiska staten inte erkänner syriska flyktingars rätt att söka asyl i landet.

YAP verkar för att erkänna och stötta landets flyktingar och bedriver ett hårt påverkansarbete tillsammans med sina medlemsorganisationer mot regeringen. Men det faktum att YAP består av ungdomsorganisationer från olika delar av samhället och spänningar inom de politiska grupperingarna i Libanon gör det svårt att bedriva frågor för flyktingar i samma forum som de driver på den nationella ungdomspolitiska utvecklingen. YAP bedriver därför två olika verksamheter, där den ena är erkänt av staten medan den andra grenen som arbetar för unga flyktingar inte alls är erkänd, vilket är ytterligare en faktor som försvårar arbetet för YAP.

LSU har följt utvecklingen när den gått framåt och bakåt av unga personer i Libanon under en lång tid så de varit en partner till LSU ända sedan 2005. YAP bedriver ett professionellt påverkansarbete för hållbara resultat som LSU tagit många lärdomar av och fortsätter därför vara en stark strategisk partner till oss.

Under självständighetstiden på 80-talet gjorde Zimbabwe stora sociala och demokratiska framsteg, men efter millenniumskiftet blev demokratin allt mer hotad och befolkningens missnöje ökade. Idag har Zimbabwe en åttio-procentig formell arbetslöshet och de flesta som saknar jobb är ungdomar. Hela 62 procent av landets befolkning är under 25 år, samtidigt saknar en stor dela av dem grundläggande mänskliga rättigheter. Landets unga känner sig svikna av den äldre generationen och menar att det är de som måste stå upp för sig själva och vad de tror på, eftersom ingen kommer att ta striden för dem.

Youth Empowerment and Transformation Trust, YETT, arbetar för att motverka detta och arbetar för att landets unga ska få verktygen och möjligheterna, så att de kan leda Zimbabwe i framtiden. Detta gör YETT främst genom att fånga upp och stimulera nätverk mellan ungdomsorganisationer, där målet är att stärk unga ledare för en demokratisk uppbyggnaden av Zimbabwe och att en slagkraftig ungdomsrörelse kan verka i landet. YETT har även ett särskilt fokus på flickors och kvinnors rättigheter, då de både är underrepresenterade i samhällsbärande och styrande funktioner och att de verkar i en mansdominerad kultur.

Att arbeta med att försöka förändra samhället och unga personer situation är en tuff uppgift, eftersom prioriteringar som inte ligger i regeringens intresse gör det svårt att få igenom förslag för unga. Samtidigt har många svenska och internationella organisationer slutat att samarbeta med Zimbabwe under senare år, för att den politiska situationen i landet har varit problematisk. I kontrast till detta gör LSU tvärtom, eftersom vi ser att de internationella samarbetena istället har blivit viktigare än någonsin för att det unga civila samhället i Zimbabwe ska kunna bidra till en positiv samhällsutveckling. LSU ser samarbetet med YETT som utvecklande för båda organisationer, då vi måste använda olika sätt att försöka påverka synen på unga i våra respektive länder.

Unga personer utgör majoriteten av befolkningen i Kenya, vilket sätter unga människor i en unik position för landets demokrati. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten extremt hög och chanserna att avancera och påverka ytterst svårt för många unga. Spelplanen är på många sätt ojämn för unga. Unga har inte tillgång till sina rättigheter och är på många sätt exkluderade i samhället.

Youth Alive! Kenya, YAK, bidrar till att utveckla och stärka unga personers rättigheter, så att de kan vara med och påverka sin egna framtid, genom kapacitetsstärkande insatser, inkluderande processer och tillhandhålla möjligheter som kan ge ett bättre liv. YAK gör detta främst genom fyra fokus områden: Demokrati och styrelseformer, Rättvisa och mänskliga rättigheter, Hälsa samt Hållbara försörjningsmöjligheter för unga.

YAK har bidragit till utvecklingen inom en rad olika politikområden på nationell nivå. Exempelvis var YAK med och drev på att regeringen skulle ge fler unga beslutsfattande positioner. Efter senaste valet i 2017 så har fler unga med någon form av funktionsnedsättning fått ökad närvaro i det offentliga rummet. Frågan om positiv särbehandling skrevs in i den kenyanska konstitutionen 2010. Youth Employment Authority Bill är också ett resultat av det påverkansarbete som bedrivits av YAK och andra aktörer i det kenyanska civilsamhället.

YAK representerar 12 regionala arbetsgrupper som arbetar för ungas rättigheter i respektive region. Arbetsgrupperna har utsett en nationell styrgrupp som bevakar den nationella politiken. På länsnivå har YAK utvecklat ett nätverk av 79 gräsrotsbaserade ungdomsorganisationer. Dessa finns i 12 län i Kenya. Ungdomsorganisationerna försöker förbättra situationen för unga genom att bedriva påverkansarbete mot lokalpolitikerna i de olika länen. Ett exempel på det är hur ungdomsgruppen i en av regionerna, Kisumu, lyckades driva igenom så att regeringen sänkte antalet år av arbetslivserfarenhet som krävdes för att få jobb från 8 till 2 år. Ungdomsgruppen lyckades även få regeringen att utöka gatubelysningen.

Samarbetet mellan LSU och YAK inleddes 2010 genom ett regionalt projekt och sedan dess har de varit en partner till LSU och resterande partnerländer, vilket gör dem till en av våra äldsta partner inom GALE. Genom partnerskapet med LSU har YAK även bildat ett tätt regionalt samarbete med vår partner i Zimbabwe, YETT.

Idag består en tredjedel av Myanmars befolkning av unga personer, vilket sätter de i en unik position att utveckla Myanmars framtid de kommande åren. Men på grund av rådande kontext i Myanmar är det många i olika minoritetsgrupper som missgynnas av det rådande politiska systemet. 2012 samlades över 300 unga personer i ett möte för att uttrycka sin frustration och gav tillsammans förslag på reformer för unga personer i landet. Detta möte ledde senare till att National Youth Congress, NYC, bildades, ett nätverk av representanter från olika ungdomsorganisationer från Myanmars olika regioner och delstater.

Trots att ett första demokratiskt val på 50 år hölls i Myanmar under 2015, så är landet fortfarande under hårt styre av militären och konstitutionen ger dem rätt att stoppa lagförslag. Förenings-, åsikts- och yttrandefriheten har länge varit starkt begränsade i Myanmar. När tidigare representanter från civilbefolkningen samlats och utmanat dessa genom protester och bildande av oppositionsgrupper, har ännu strängare lagar stiftats, vilket satt sina spår i befolkningen, och som inte minst gör det ännu svårare för unga att engagera sig och för att skapa den förändring de anser att landet behöver.

NYC har ett tydligt syfte att försöka minska på och överbrygga de rådande distanserna som finns mellan de olika etniska grupper, då den kan vara väldigt stora, speciellt bland unga ibland de olika minoritetsgrupperna, så att de kan ta större plats i utformandet av den framtida politiken. Detta gör NYC främst genom att inkludera och stimulera nätverk mellan unga personer, sprida information och utbildning där statliga institutioner inte verkar eller fungerar. Att verka för och stärka unga ledare för uppbyggnaden av ett öppet och demokratiskt Myanmar med en stark och slagkraftig ungdomsrörelse är ett tydligt mål NYC har, och 2018 var året då de äntligen kunde fira att en nationell ungdomspolicy blivit antagen, efter år av lobbying.

Konstitutionen i Belarus garanterar alla unga rätten att få möjligheter att kunna påverka sitt egna liv den riktning de önskar. Trots denna skrivelse har Belarus uppvisat allvarliga brister när det kommer till att leva upp till och respektera demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Under de senaste årtiondena har det visats i inkräktning av bland annat föreningsfriheten, yttrandefriheten, unga kvinnor och HBTQ-personer rättigheter. Dessutom växer dagens unga personer växer upp i ett land utan fri media och i ett samhälle där utrymmet för att organisera sig i oppositionella partier eller organisationer är starkt begränsat eller rent av brottsligt.

Oberoende civilsamhällesgrupper finner det nästan omöjligt att överleva eftersom de inte kan få tillgång till finansiering både från landet men även av utländska källor på grund utav att de utsätts för politiserade och selektiva registreringsprocesser och aktivister upplever ofta trakasserier.

På grund av underfinansiering av staten betalar allt fler studenter själva för sina utbildningar. För de som läser på statliga universitet krävs två års statligt anvisat arbete efter examen för att inte drabbas av återbetalningskrav för utbildningens kostnad.

Belarusian National Youth Council, RADA, arbetar aktivt med att stärka unga ungdomsorganisationers kapacitet genom att erbjuda alternativ utbildning som inte ges av staten och lobbar mycket för ungas situation i olika EU institutioner. RADA är den första och enda oberoende nationella ungdomsrådet, men som på grund av rådande omständigheter och inskränkandet på det civila samhället fått arbeta “under jorden” från 2006. Regeringen erkänner endast sitt egna regeringsstyrda ungdomsråd och får ca 98% av statsbudgeten som ska spenderas på unga. RADA har en tuff uppgift framför sig då deras största utmaning är att få fler unga att hitta till organisationer i ett land där organisering som inte går i linje med regeringen i princip är olaglig.

Idag består RADA av 20 olika medlemsorganisationer och mycket av fokuset ligger på att öka organisationernas egna kapacitet så att de kan bli starka aktörer. Tillsammans med sina medlemsorganisationer arbetar de hårt för att en alternativ ungdomspolitik ska tas fram i landet.

RADA:s samarbete med LSU går ända tillbaka till 90-talet och LSU ser att fortsatt samarbetet är ännu viktigare än förr, för att öka kunskaparna om ungas situation i Belarus och ge de det erkännande de behöver. Särskilt i tider där det civila utrymmet blir allt mer begränsat både i Belarus men i världen.

Efter kuppförsöket 2016 har brotten mot mänskliga rättigheter ökat i Turkiet, bland annat genom inskränkningar i rättsväsendet och förslag på ändringar i lagar som rör begränsningar av barn och ungas rättigheter. Barns, unga kvinnors samt HBTQ–personers organisering präglas i praktiken allt mer av en värdekonservativ syn. Yttrandefriheten och utrymmet för det civila samhället befinner sig i en allt mer svår situation, och fortsätter stegvis att inskränkas.

Femtio procent av Turkiets befolkning är under trettio år, och var tredje ung person saknar både grundläggande utbildning samt jobb, vilket är den högsta registrerade siffran bland OECD länderna. Turkiet har en ung historia av ungdomsorganisering, och de flesta organisationer som verkar för ungas rättigheter idag har på grund av små resurser och politiska svårigheter svårt att påverka och organisera sig i större skala. Sett till antalet unga i Turkiet så finns det jämförelsevist relativt få lokala ungdomsorganisationer och ännu färre på nationell nivå.

Youth Organisations Forum, GOfor, är ett nytt initiativ som startades 2013 och verkar och arbetar aktivt med att bidra till en inkluderande och demokratisk ungdomspolitik som skall fokusera på ungas rättigheter och behov. De har som mål att stärka ungas möjlighet till att engagera sig i och påverka samhället på lika villkor, så att unga får ett större inflytande i Turkiet.

GOfor engagerar idag 71 av Turkiets ungdomsorganisationer för att medverka till att skapa en demokratiskt uppbyggd ungdomspolicy i landet. Plattformen tog form under 2012 som en reaktion till den ungdomspolicy som presenterades av den turkiska regeringen 2011. Plattformens medlemmar ställer sig kritiska till den nuvarande ungdomspolicyn då den, enligt dem, bygger på en konservativ politik som inte främjar ungas rättigheter och att processen av dess framtagande var varken demokratisk eller transparent.

LSU och GOfor har varit partners sedan 2013 och de arbetar just nu framför allt med att vidga och inkludera unga i sitt nätverk, kompetensutveckla unga aktivister i påverkansarbete och med en kartläggning av ungas olika behov runt om i Turkiet. Parallellt bedrivs en intensiv dialog med regeringen om att plattformen skall få en reell roll i arbetet med att uppdatera ungdomspolicyn. GOfor:s långsiktiga mål är att få regeringen att se dem som en stark och legitim aktör som kan ta rollen som nationellt ungdomsråd istället för det regeringsstyrda ungdomsråd som nu håller på att ta form i Turkiet.