Världen befinner sig i en pågående klimatkris och denna vecka avslutas tre veckor av klimatförhandlingar inför COP26. Det är SB-sessionerna, eller tjänstemannaförhandlingarna som de också kallas. Där finns vi, LSU:s klimatrepresentanter Amanda och Fredrika, på plats för att bevaka ungas intressen. 

Förhandlingarna sker vanligtvis på våren ett halvår innan följande klimattoppmöte (COP), men har nu varit pausade på grund av coronapandemin. I år, när det formella klimatarbetet sätter igång igen, sker SB-sessionen digitalt utspritt över tre veckor. Varje vecka är anpassat till en tidszon. Till exempel låg förhandlingarna på eftermiddagarna under första veckan, mitt i natten den andra veckan och i den sista veckan veckan tidigt på morgonen. Detta är för att alla deltagare världen runt ska ha tider som är lika bekväma, eller obekväma. 

Digitala förhandlingar – inkluderande för den digitala generationen?

 

Det digitala formatet möjliggör på flera sätt deltagande från olika grupper och länder, men bär samtidigt med sig många utmaningar. För det första har parterna till klimatkonventionen bestämt att inga formella beslut tas under digitala förhandlingar. Förhoppningen var istället att ta förhandlingsarbetet framåt för att komma till COP26 redo att klubba igenom de viktiga beslut som krävs. För det andra har observatörers möjlighet att ta del av förhandlingarna påverkats. Antalet unga som följer förhandlingarna har aldrig varit högre, men unga i Globala Syd stöter på stora hinder i opålitlig internetuppkoppling och avsaknad av tolkning. Dessutom får observatörer enligt konferensens ordning alltid talan sist, vilket ofta resulterar i tal för tomma läktare när länder överskrider sin talartid och sedan skyndar vidare till nästa möte. Ett nedslående och ironiskt exempel under SB-sessionen var hur observatörerna inte tilläts delta i de förhandlingar som just handlade om transparens… Ett jämställt deltagande under förhandlingarna är därmed en viktig fråga som vi klimatreppar kommer att fortsätta bevaka och som vi har som ett särskilt ansvarsområde för i den svenska delegationen. 

Vilka frågor är det då som har diskuterats?

 

Parisavtalet beskrivs ibland som bestående av tre ben: utsläppsminskningar, klimatanpassning och finansiering. Utöver dessa, och en hel massa andra, kretsar förhandlingarna just nu särskilt kring färdigställandet av Parisavtalets regelbok. Det handlar om att komma överens om gemensamma förhållningssätt, format och regler innan avtalet går över i en genomförandefas. Dessa förhandlingsfrågor är centrala element i regelboken:

  • Gemensamma tidsramar – vilka tidsperioder som ska gälla för ländernas åtaganden om utsläppsminskningar.
    Enligt Parisavtalet ska parterna lämna in nya, uppdaterade klimatåtaganden (Nationally Determined Contributions, NDC) vart femte år, och inför COP26 är det nu dags att se vad Parisavtalet går för. Dessa NDC:er är själva motorn i klimatarbetet och de behöver vara ambitiösa om Parisavtalets 1,5-gradersmål fortfarande ska gå att nå. Länder är däremot delade i frågan om vilka tidsperioder åtagandena ska gälla för – ska det vara klimatlöften för 5 år fram i tiden, eller kanske 10? Detta kallas gemensamma tidsramar (Common Time Frames, CTF) inom förhandlingarna och civilsamhället och de mest utsatta länderna är tydliga med att femåriga tidsramar är att föredra för att hjälpa till att höja ambitionen så mycket som krävs.
     
  • Transparens – hur länder ska redovisa att de faktiskt minskar sina utsläpp.
    Här handlar det om att alla länder ska formulera sina klimatmål på samma sätt, till exempel utifrån samma jämförelseår och inkluderande samma växthusgaser. För att citera vår medlemsorganisation PUSH Sverige: “Vad händer om till exempel land A har satt sitt utsläppsminskningsmål för 2025 till 25 % medan land B vill släppa ut 9 miljoner ton mindre koldioxid varje år och land C inkluderar koldioxidminskningen från sina skogar i beräkningen och sätter ett mål vart tionde år?” Transparensförhandlingarna ska helt enkelt öka tydligheten i klimatarbetet och se till att det går att granska att alla länder håller sina löften.
     
  • Artikel 6 – internationella samarbetsformer, bl.a. handel med utsläppsrätter.
    En viktig kvarstående fråga kring Parisavtalets regelbok är artikel 6, som bland annat ska ge riktlinjer om hur länder ska kunna räkna utsläppsminskningar som sker i andra länder. Här är det väldigt viktigt att ingen dubbelräkning sker, därför anser stor del av civilsamhället att det är bättre att det tar tid att komma fram till ett ramverk som garanterar att inga kryphål för dubbelräkning finns, än att snabbt få fram ett dåligt system som riskerar att urholka Parisavtalet

Utöver dessa tekniska frågor lyfter unga och civilsamhället också behovet att prata om klimatanpassning, de skador och förluster som uppkommer av klimatförändringarna och finansiering. Och diskussionerna om implementering och system för att beräkna utsläpp grundas i de större utmaningarna; Hur ska vi gemensamt kunna arbeta för en grön återhämtning från COVID-19? Hur kan vi hjälpas år för att alla länder ska ges förutsättningar att minska sina utsläpp? Vem får synas och höras under förhandlingarna? Hos vem ligger ansvar för finansiering och minskning av utsläpp?

Så, vad åstadkom SB-sessionen? Ett förtydligande av länders positioner, ett bevis på att det går att förhandla digitalt och att coronakrisen inte kan få stoppa oss från att hantera klimatkrisen. Små, fortsatt otillräckliga steg framåt som ändock leder just framåt. Nu gäller det bara att driva på för att stegen ska utgöra de första i den sprint som behövs för att den globala uppvärmningen inte ska överskrida 1,5 grader. Det är i år inför COP26 som den sprinten måste ske . Vi, Amanda och Fredrika, kommer att fortsätta bevaka förhandlingarna för att lyfta ungas intressen och för att kunna rapportera tillbaka till ungdomsorganisationerna. Har du och din organisation frågor om klimatförhandlingarna? Kanske tips på sådant vi bör lyfta? Hör gärna av er till oss! Vi finns på amanda.bjorksell@lsu.se och fredrika.andersson@lsu.se

Här kan du se sessionerna i efterhand!

Kontakt

Amanda Björksell

amanda.bjorksell@lsu.se

Kontakt

Fredrika Andersson

fredrika.andersson@lsu.se

Liknande nyheter