LSU tycker

LSU:s värdegrund genomsyras av fyra principer: Demokrati och mänskliga rättigheter, barn och ungas rättigheter, hållbar utveckling och organisering. 

”LSU har en vision om en demokratisk värld där alla unga är organiserade och har makt över sina liv och samhällsutvecklingen.” – LSUs Idéprogram 2018

Demokrati och mänskliga rättigheter

Demokrati och mänskliga rättigheter är grundläggande för LSU:s verksamhet. För oss är ett demokratiskt samhälle när alla individer lever i frihet och har en verklig möjlighet att påverka sina liv och samhällets utveckling. Demokrati uppnås genom människors demokratiska organisering, vilket för LSU är den främsta metoden för samhällsförändring. En stark och levande demokrati har ett starkt och levande civilsamhälle. Ett självständigt, öppet och livskraftigt civilsamhälle förutsätter rätten till fri organisering. Ungdomsrörelsen är röstbärare, ett granskande och oberoende organ som skyddar allas lika värde och tillträde till sina rättigheter. Samtidigt möts frivilligheten och folkrörelser av ett krympande demokratiskt utrymme. Alla stater har en skyldighet att säkerställa individernas mänskliga fri- och rättigheter, vilket LSU varje dag arbetar för att säkerställa. 

LSU står upp för att de mänskliga rättigheterna är universella; gäller alla människor, alltid och överallt. Sverige och övriga stater måste fullt ut implementera de internationella konventioner som rör de mänskliga rättigheterna, såsom Barnkonventionen. Mångfald och människors olikheter är mänsklighetens bästa egenskap. Den ideella, offentliga och privata sektorn måste ta ett större ansvar för bekämpandet av strukturell rasism såväl som rasistiska, nazistiska och fascistiska organisationer. LSU arbetar aktivt med icke-diskriminering, jämlikhet och minoritetsskydd.  LSU är en partipolitiskt och religiöst obunden paraplyorganisation. Vi samarbetar med aktörer som delar vår värdegrund om demokrati och alla människors lika värde

Barn och ungas rättigheter

Häften av jordens invånare är barn och unga. Denna grupp drabbas ofta av brist på makt genom åldersnormer och normaliserad diskriminering.  Det är viktigt att barn och unga håller ihop i samhällsdebatten och håller ihop i frågor som är viktiga för oss. LSU tycker inte att vi kan klumpa ihop alla barn och unga till en och samma grupp när det finns en mångfald av erfarenheter och värderingar bland alla barn och unga. Barn och unga måste erkännas som politiska aktörer. LSU anser att barn och unga ska ha makt genom representation i politiska processer, folkvalda församlingar och självständig organisering samt vara en prioriterad målgrupp i politiska reformer. LSU är för en sänkt valbarhetsålder och rösträttsålder till 16 år i allmänna val. Den kompetens unga får genom engagemang i föreningslivet måste erkännas och varderas högre i samhället.  

En grupp som är speciellt utsatt och inte får sina rättigheter tillgodosedda är barn och unga asylsökande. Barn och unga på flykt och i migrationsprocess har begränsat tillträde till sina rättigheter och hamnar ofta mellan system. De är särskilt skyddslösa och i de flesta fall saknar reell möjlighet att påverka sin egen livssituation. Ingen människa ska behöva leva under sådana förhållanden. LSU uppmanar Sverige och andra europeiska stater att återinföra permanenta uppehållstillstånd för barn som huvudregel, att barns egna asylskäl ska tas i beaktan i asylprocessen och säkerställa barns rätt att återförenas med sin familj.

Hållbar utveckling

Barn och unga är en viktig målgrupp och den centrala aktören för hållbar utveckling i Sverige och hela världen. År 2015 antog FN en ny hållbarhetsagenda som heter Agenda 2030 med totalt 17 globala mål som samlar ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Agendan ska inkludera alla stater och människor att aktivt arbeta för hållbarhet, som är vår generations ödesfråga. Barn och unga måste inkluderas både i utformandet, genomförandet och uppföljningen av Agenda 2030 på alla samhällsnivåer. En viktig del i LSU arbete med Agenda 2030, nationellt som internationellt, är att livsvillkoren för personer med icke-binär könstillhörighet ska synliggöras.  

Vi vet att det finns ett stort engagemang bland barn och unga i hållbarhetsfrågor. Ungdomsrörelsen verkar lokalt till globalt för en bättre, mer hållbar värld och arbetar därför varje dag med Agenda 2030. Det är därför särskilt viktigt att inkludera unga i arbetet med hållbarhet. Nuvarande generation ska inte hota framtida generationers möjlighet till att leva på vår jord. LSU vill därför driva ett starkt och långsiktigt arbete med hållbarhetsmålen för en hållbar global välfärd. Den svenska och internationella bistånd– och utvecklingspolitiken bör erkänna och investera i unga som aktörer och målgrupp, samt möjliggöra möten mellan unga utifrån våra egna förutsättningar 

Organisering

En förutsättning för ett demokratiskt samhälle är rätten till självständig organisering. LSU verkar för att öka detta både lokalt och globalt. För att möjliggöra detta krävs resurser och hållbara organisationer. Inom ungdomsrörelsen har LSU identifierat stora utmaningar med stress och utbrändhet. Hållbart engagemang är en förutsättning för barn och ungas välmående och framtiden för den demokratiska organiseringen. Negativ stress skadar engagemanget och är ett samhällsproblem som måste lösas. Förutsättningar och stöd att förebygga denna trend är dock bristfälliga då det statliga bidraget till ungdomsorganisationer minskar. Det statliga bidraget behövs också för att möjliggöra ungdomsrörelsens kraft i en tid när demokratiska värden ifrågasätts och antidemokratiska rörelser tar ökad plats i vårt samhälle. För att möjliggöra för barn- och ungdomsorganisationer att arbeta och utvecklas hållbart bör stöd av resurser präglas av långsiktighet.

LSU tycker att lagstiftning och regelverk som hindrar ungas demokratiska organisering måste ses över för att ett enklare, mer ändamålsenligt och rättssäkert sätt stödja det unga civilsamhället. Kommuner bör erbjuda mötesplatser för unga där unga kan mötas och skapa verksamhet på sina egna villkor. LSU vill att grund- och gymnasieskolan ska vara öppen för engagemang i civilsamhället på skoltid.  Normkritik behöver främjas som en metod för att motverka normer som begränsar människors lika rättigheter och möjligheter i samhället. Interreligiösa möten och inkluderande trygga rum behövs för att skapa trygghet och minska klyftor mellan människor. Det offentliga måste garantera tillgängligheten i samhället och aktivt verka för alla människors jämlika möjlighet till delaktighet.  Enbart då kan vi ha ett samhälle som är till för alla.