LSU:s politik

LSU har en vision om en demokratisk värld där alla unga är organiserade och har makt över sina liv och samhällsutvecklingen.

Med vår politik vill vi uppnå den visionen. Vi gör det genom att bedriva påverkansarbete gentemot politiker, myndigheter och organisationer, både nationellt och internationellt.

Vi gör det också genom att stödja ungdomsrörelsen i sitt påverkansarbete, genom att lyfta ungdomsrörelsens arbete och visa på den nytta rörelsen gör för individen, gruppen och samhället.  

Våra värderingar

LSU är partipolitiskt och religiöst obundna. Vi samlar barn- och ungdomsorganisationer med olika åsikter, tro och värderingar, från samhällets alla delar. Men att vi är partipolitiskt obundna innebär inte att vi är politiskt neutrala.

Vi samarbetar inte med partier, organisationer eller individer som inte delar våra grundläggande värderingar om allas lika värde. Att samarbeta med rasistiska eller anti-demokratiska organisationer, även sådana  som fått mandat eller makt genom demokratiska processer, bidrar till att legitimera och normalisera rasism, fascism och diskriminering. Det civila samhället har historisk varit en viktig motvikt till rasistiska och fascistoida rörelser. LSU fortsätter den på den linjen.

Vi arbetar aktivt mot antidemokratiska krafter, rasism och diskriminering och för ett öppet samhälle där alla kan delta på lika villkor.  

Frågor vi driver

LSU driver en rad frågor som samlar och har relevans för våra medlemsorganisationer och för ungdomsrörelsen i stort. 

All LSU:s politik och våra värderingar utgår från medlemsorganisationerna. På årsmötet röstas om vår vision, vårt idéprogram och den politiska riktningen. Där väljs också vår styrelse som ansvarar genomförandet av visionen och politiken. 

Här följer några av LSU:s viktigaste politikområden. Vill du veta mer om vår politik kan du läsa vårt civilsamhällespolitiska program och vår strategi. Här hittar du våra styrdokument.

Ungdomsrörelsens finansiering

Ungdomsrörelsen har under många år varit underfinansierad. Allt fler medlemmar och organisationer har tillkommit. Engagemanget är på rekordhöga nivåer. Detta borde uppmuntras och stöttas politiskt. Istället har statsbidraget varit oförändrat under lång tid och inte justerats efter vare sig inflation eller ökat medlemsantal. 2020 tillsköts äntligen mer fria medel som ett särskilt stöd under Corona-pandemin. I vår senaste medlemsenkät kunde vi se direkt effekt av detta då våra medlemsorganisationers upplevda ekonomiska stabilitet för första gången på många år ökade. Ungdomsrörelsen har vant sig att göra mycket med lite, varför även ett mindre tillskott ger stor effekt.

Vi tycker:
  • Att det fria stödet till barn och ungdomsorganisationer ska dubblas
     
  • Att statsstödet till barn- och ungdomsorganisationer blir ett tvåårigt stöd och att mottagarna delas upp i två grupper som alterneras mellan varje år.
     
  • Att en skattereform som minskar skattebördan för civilsamhället genomförs.
     
  • Att bedömningen och handläggningen av statsbidrag är konsekvent, transparent och sker i dialog med barn- och ungdomsorganisationer och inger förtroende. 

Barn och ungas inflytande

Barn och unga ska ha makt att forma sina liv och samhällsutvecklingen i lika stor utsträckning som andra åldersgrupper. Inom gruppen barn och unga finns en mångfald av erfarenheter, värderingar och perspektiv som gör att den inte kan klumpas ihop till en enhetlig grupp. Samtidigt finns det frågor som är särskilt viktiga för just barn och unga. Därför är det angeläget för både unga och för samhället att unga kan organisera sig och komma till tals i samhällsdebatten. 

Vi tycker:
  • LSU arbetar för att sänka valbarhetsåldern och rösträttsåldern till 16 år i allmänna val. Barn och unga måste erkännas som politiska aktörer. Barn och unga ska ha makt genom representation i politiska processer, folkvalda församlingar och självständig organisering samt vara en prioriterad målgrupp i politiska reformer.
     
  • Delaktighet och inflytande får aldrig endast vara en ruta att checka av. Därför måste ungas deltagande i politiska processer anpassas efter deras förutsättningar och behov. 

Rätten till organisering

LSU tror att den effektivaste och mest demokratiska vägen till inflytande och makt är organisering. Vi arbetar för att möjliggöra för alla barn och unga att organisera sig för frågor de tycker är viktiga, roliga och spännande. Detta oavsett bostadsort, utbildningsnivå, socioekonomiska förutsättningar eller andra olikheter.

Vi tycker:
  • För att främja ungas organisering måste det vara lätt att driva och engagera sig i föreningar. De administrativa bördorna måste minska och regleringar bör luckas upp. Målet med reglering och lagstiftning måste vara att främja barn och ungas självständiga och fria organisering. 
  • Kommunala skillnader i finansiering och stöd till barn- och ungdomsorganisationer måste utjämnas.
     
  • Det behövs mer medel för forskning och studier av ungdomsrörelsens förutsättningar och av följderna av barn och ungas engagemang. 

Växande utrymme

De senaste åren har barn- och ungdomsorganisationers demokratiska utrymme krympt runt om i världen. Också i Sverige har vi sett en negativ utveckling – Civilsamhället misstänkliggörs i allt högre utsträckning, finansieringen ifrågasätts, kontrollen och de administrativa kraven ökar. Samtidigt ser vi hur hat, hot och trakasserier slår allt hårdare mot ungdomsrörelsens möjligheter att delta i det offentliga samtalet. Ett fritt, öppet och levande civilsamhälle är ett fundament för en sund demokrati och det krympande utrymmet, både internationellt och i Sverige, bör tas på största allvar. Den negativa utvecklingen kan snabbt eskalera och vi måste vara vaksamma på varningstecken och lära av erfarenheter från runt om i världen.

Vi tycker:
  • Att handlingsplanen ”till det fria ordets försvar” från 2018 ska kompletteras med en del om civilsamhället för att få en bättre förståelse av situationen och tillsätta lämpliga resurser.
  • Att medel skjuts till för att möjliggöra för barn- och ungdomsorganisationer att bygga intern motståndskraft mot hat, hot, och trakasserier.
  • Att Kammarkollegiets bidrag för ”säkerhetshöjande insatser” anpassas efter barn- och ungdomsorganisationers utsatthet och behov.
  • Att grundlagsändringar som inskränker föreningsfriheten ska motverkas. 

Flykt och asyl

LSU vilar på en stolt tradition av att ta strid mot förtryck och för alla människors lika och okränkbara värde. Barn och unga på flykt och i migrationsprocess har begränsat tillträde till sina rättigheter och hamnar ofta mellan system. De är särskilt skyddslösa och i de flesta fall saknar möjlighet att påverka sin egen livssituation. 

Vi tycker:
  • Barn och ungas mänskliga rättigheter ska respekteras och tillgodoses alltid och överallt. LSU manar Sverige och stater i Europa att skyndsamt undanröjer de hinder som undanhåller barn och unga från fullt tillträde till sina rättigheter.
  • Att Sverige och andra europeiska länder ska genomföra reformer som möjliggör för människor att lagligen ta sig in i Sverige och Europa för att kräva sin rätt att söka asyl.
  • LSU arbetar för barns rätt att återförenas med sina familjer.

Hållbart engagemang

Hållbart engagemang är en förutsättning för ungas välmående och för barn- och ungdomsorganisationers stabilitet och långsiktighet. Men förutsättningar för att förebygga och hantera stress och bygga hållbart engagemang är begränsade och den civilsamhällespolitiska utvecklingen försvårar arbetet ytterligare. Ungas rätt till makt och inflytande ifrågasätts och vi ser att ungdomsrörelsens självständighet och oberoende hotas. Brist på dialog och långsiktighet, krympande ekonomiska förutsättningar, ökad kontroll och administration, skadar ungdomsrörelsen och bidrar till stress och utbrändhet bland engagerade.

Vi tycker:
  • Stödet till barn- och ungdomsorganisationer ska präglas av långsiktighet. Detta för att i att skapa möjlighet för organisationerna att planera, bedriva och utveckla sin verksamhet på ett hållbart sätt.
  • Lagstiftning och regelverk som hindrar ungas demokratiska organisering behöver förändras. För att stärka ungdomsrörelsen behövs fler enkla, långsiktiga och ändamålsenliga former av stöd. 

Inkludering och tillgänglighet

Unga med funktionsnedsättning möts av stora hinder i sitt engagemang. Ofta brister det offentliga i att tillhandahålla stödinsatser så som ledsagning, teckenspråkstolkning och personlig assistans i relation till ideellt engagemanget. Det är ett demokratiskt misslyckande att engagemang villkoras utifrån funktionalitet. Jämlik tillgänglighet är en grundförutsättning för att alla ska kunna organisera sig på lika villkor agera som demokratiska medborgare.  

Samtidigt som den materiella tillgängligheten måste förbättras arbetar LSU även för att bredda tillgänglighetsbegreppet och skifta fokus från de som bryter mot normen till att exponera de strukturer som är exkluderande. För tillgänglighet kan handla om allt från fysik och kommunikation, till  känslan av tillhörighet och sammanhang. Allt tillgänglighetsarbete bör därför syfta till att skapa ett mer inkluderande samhälle och till att underlätta alla ungas tillgång till jämlik organisering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. 

Vi tycker:
  • Att staten ska bidra med ytterligare resurser för att barn och unga med funktionsnedsättningar ska kunna engagera sig på jämlika villkor som unga utan funktionsnedsättning. 
  • Normkritik behöver främjas som en metod för att utmana och motverka de normer och strukturer som begränsar människors lika rättigheter och möjligheter i samhället. 

Mötesplatser

Lokaler för barn- och ungdomsorganisationer är en förutsättning för ett rikt föreningsliv och en meningsfull fritid för unga. Tillgången till trygga och tillgängliga mötesplatser där unga kan mötas och utvecklas är central i varje kommuns arbete för goda levnadsvillkor för alla unga. Ett starkt lokalt föreningsliv är viktigt för att skapa ett levande lokalsamhälle och måste prioriteras av alla kommuner. Boendeort ska inte spela någon roll, förutsättningarna för engagemang ska vara lika.  

Skolan har en viktig roll för det lokala engagemanget – både vad gäller spridande av kunskap om föreningslivets roll i ett demokratiskt samhälle och som mötesplats mellan elever och civilsamhället.  

Vi tycker:
  • Alla kommuner ska erbjuda mötesplatser för unga där unga kan mötas och skapa verksamhet på sina egna villkor.
  • Grund- och gymnasieskolan ska vara öppen för engagemang i civilsamhället på skoltid. Skolan behöver aktivt samverka med ungdomsrörelsen genom att släppa in demokratiska ungdomsorganisationer som respekterar alla människors lika värde. 

Hållbar utveckling

Barn och unga är en viktig målgrupp och en central aktör för hållbar utveckling i Sverige och världen. Ett av de viktigaste verktygen i arbetet för hållbar utveckling är Agenda 2030 som innehåller 17 globala mål som samlar ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Barn och unga måste inkluderas i utformandet, genomförandet och uppföljningen av Agenda 2030. Ett starkt föreningsliv är viktigt för att skapa ett levande lokalsamhälle och behöver prioriteras i genomförandet av Agenda 2030. Implementeringen av Agendan ska präglas av det så kallade “glokala” perspektivet – tänka globalt och agera lokalt. Därför behöver regeringen, regioner och kommuner samverka med det unga civilsamhället över hela landet. 

Vi tycker:
  • Den svenska och internationella bistånds– och utvecklingspolitiken bör erkänna och investera i unga som aktörer och målgrupp och möjliggöra möten mellan unga utifrån våra egna förutsättningar.
  • Ungas påverkan i internationella beslutsprocesser bör stärkas genom att inkludera dem i det förberedande arbetet och ge dem verklig makt.
  • Genomförandet av Agenda 2030 förutsätter att barn och ungdomars behov, perspektiv och åsikter beaktas. Unga måste inkluderas både i utformandet och genomförandet av Agenda 2030.