Engagera dig i CivSam-rådet

I CivSam-rådet samordnas ungdomsrörelsens politiska krav, den politiska dialoge och påverkansarbetet inom civilsamhällespolitiken. Rådet är till för dig som är engagerad eller jobbar hos en av LSU:s medlemsorganisationer och med fokus på påverkansarbete eller liknande.

Gör din intresseanmälan längst ner på den här sidan.

Civilsamhällespolitiken – ett förändrat läge 

Förutsättningarna för ungdomsrörelsen har förändrats drastiskt den senaste tiden. I ett snabbt föränderligt läge för barn- och ungdomsorganisationer ser LSU behov av att samla information till ungdomsrörelsen och samverka mer. På den här sidan hittar du både information om det aktuella läget och hur du kan engagera dig för att skapa förändring.

Vad är det som händer?

Den statliga finansieringen till det breda civilsamhället blir allt mindre. Detta påverkar självklart även det unga civilsamhället. Här finns en överblick på neddragningar och upphörda bidrag till civilsamhället.

Riksrevisionens granskning föreslår att Allmänna arvsfonden läggs ner. Om detta sker skulle cirka 1 miljard årligen till civilsamhällets projekt och lokaler försvinna   

FBA:s stöd till civilsamhället har upphört 

MUCF:s stöd till etniska organisationer avslutat.

Regeringen har avslutat infokom-stödet från Sida.

Folkbildningen har sett stora nedskärningar. Detta slår hårt inte bara mot folkbildningsorganisationerna, utan också mot den lokala infrastrukturen för engagemang.

Den 15 mars rev Sida upp samtliga avtal med civilsamhället.

Egeninsatsen för internationell verksamhet höjs från 5% till 10% till 15% (kanske 20% på sikt) på mindre än ett år.

Stödet för social innovation i civilsamhället från Vinnova avslutas.

Nya uppdrag

Samtidigt sker två nya satsningar, men i det stora hela väger de nya uppdragen inte upp för alla neddragningar som redan skett och som aviserats för.  

    Fritidskortet läggs till (ca 800 miljoner) men går inte till civilsamhället utan till individer. Senaste beräkningen från Försäkringskassan är att det kommer kosta ca 300 miljoner att administrera.

    MUCF får nytt uppdrag att fördela 20 miljoner för att stärka det ideella engagemanget i civilsamhället, detta går till ideella organisationer.

    Vad händer med Arvsfonden?

    Tidöpartierna har tidigare lagt fram förslag som skulle påverka Allmänna arvsfonden.  

    Riksrevisionens granskning som kom ut den 5 mars 2024 föreslår nedläggning av Allmänna arvsfonden. Regeringen har 4 månader på sig att svara på granskningen. En utredning att se över arvsrätten har startats. 

    Riksrevisionens rekommendationer till regeringen

    1.

    Inled en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden. Ta fram en ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt med respekt för de avlidna.

    2.

    Intensifiera arbetet för att myndigheter i sin bidragsgivning inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet. Det behövs bland annat lagstiftning som reglerar gemensamma demokrativillkor och större möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

    3.

    Ge uppdrag åt lämplig myndighet att upprätta ett företrädarregister för ideella föreningar som uppbär offentliga bidrag, där föreningens styrelseledamöter, firmatecknare och revisorer registreras.

    4.

    Säkerställ att lämplig myndighet inrättar en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.

    Demokrativillkoren – ökade krav  

    De så kallade demokrativillkoren har föranletts av en rad olika processer. I korthet: 

    • 16 mars 2018 kom ett kommittédirektiv från dåvarande kulturdepartementet om att en särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor.  
    • 17 juni 2019 lämnar demokratiutredningen i sin SOU förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. 
    • 3 juli 2019 skickas utredningen på remiss till myndigheter och andra aktörer 
    • 20 maj 2022 skickas utredningen på lagrådsremiss 
    • 28 juli 2022 lägger dåvarande regering fram propositionen “Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället”. I propositionen föreslår regeringen att en ny lag om statsbidrag till trossamfund införs samt nya demokrativillkor för allt statligt bidrag till civilsamhället.  
    • 17 oktober 2022 dras propositionen tillbaka av den nya regeringen.  
    • Sedan dess har regeringen vid flertalet tillfällen lagt fram nya datum för när en ny proposition ska läggas fram, men inte levererat.

     

    Sammanfattning nuvarande läge

    Nytt namn på propositionen: ”Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor”  

    Kommer inte att föregås av någon mer lagrådsremiss.  

    Regeringen planerar att lämna över propositionen om demokrativillkor till riksdagen veckan efter påsk. Det är fortfarande osäkert om den i så fall hinner behandlas före riksdagens sommaruppehåll.  

    Propositionsstoppet var den 19 mars. Men ”propstoppet”, som det ofta kallas, är inte någon skarp gräns. Det kan fortfarande hända att riksdagen hinner behandla den i kammaren före sommaruppehållet, även om den överlämnas senare. 

    Förstatligande av folkrörelsebiståndet och höjd egeninsats

    Regeringen påbörjade arbetet med att reformera biståndet under 2023
    och ett flertal större processer påbörjades. 

    • Regeringen gav Sida i uppdrag att på en månad snabbutreda konsekvenserna av förstatligande av folkrörelsebiståndet med första rapport 8 april.  Med ytterligare rapporter 15 maj och 30 juni.   
    • Utredningen anger eventuell förändring från och med 1 januari 2025.     
    • Under 2023 kom information om en höjd egeninsats: en fördubbling i sommar och tredubbling från och med 1 januari 2025.  Information
      kom alltså endast 3 månader innan verkställande.  
       

    Konsekvenser 

    Många organisationer har signalerat att de inte kan möta det höjda kravet på egeninsats direkt.  

    Det kommer alltså få konsekvenser för de projekten, programmen och samarbetena.  

    Det internationella samarbetet med LSUs motsvarigheter i andra länder påverkas av den ökade egeninsatsen.  

    Att Sida tar över partnerskapen beskrivs som ett förstatligande av folkrörelsebiståndet.  

    Det kan komma att få andra konsekvenser på det internationella utvecklingsbiståndet och samarbetet som vi inte kan förutspå just nu. 

    Förstatligande av folkrörelsebiståndet och höjd egeninsats

    Regeringen påbörjade arbetet med att reformera biståndet under 2023
    och ett flertal större processer påbörjades. 

    • Regeringen gav Sida i uppdrag att på en månad snabbutreda konsekvenserna av förstatligande av folkrörelsebiståndet med första rapport 8 april.  Med ytterligare rapporter 15 maj och 30 juni.   
    • Utredningen anger eventuell förändring från och med 1 januari 2025.     
    • Under 2023 kom information om en höjd egeninsats: en fördubbling i sommar och tredubbling från och med 1 januari 2025.  Information
      kom alltså endast 3 månader innan verkställande.  
       

    Konsekvenser 

    Många organisationer har signalerat att de inte kan möta det höjda kravet på egeninsats direkt.  

    Det kommer alltså få konsekvenser för de projekten, programmen och samarbetena.  

    Det internationella samarbetet med LSUs motsvarigheter i andra länder påverkas av den ökade egeninsatsen.  

    Att Sida tar över partnerskapen beskrivs som ett förstatligande av folkrörelsebiståndet.  

    Det kan komma att få andra konsekvenser på det internationella utvecklingsbiståndet och samarbetet som vi inte kan förutspå just nu. 

    MUCF och statsbidraget – vad vi vet

    Socialministern har varit tydlig med att statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer minskar med 50 miljoner till 2026. 

    MUCF har i sitt budgetunderlag 2025–2027 till regeringen äskat att de 50 miljonerna permanenteras: ”MUCF föreslår att bidraget till barn- och ungdomsorganisationer (utgiftsområde 17, anslag 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet) permanent höjs med 50 miljoner per år.”  

    Nytt uppdrag: stärka det ideella engagemanget (20 miljoner)  

    Nytt uppdrag: Bidrag till organisationer som går till socialt utsatta (58 miljoner + 2 miljoner för admin)

     

    Från MUCF:s budgetunderlag 2025–2027

    Förnyat uppdrag att fördela statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin  

    MUCF föreslår att regeringen ger myndigheten ett långsiktigt uppdrag att fördela statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin. Uppdraget bör finansieras över utgiftsområde 1, anslag 6:1 Allmänna val och demokrati med 25 miljoner kronor årligen, varav 1,5 miljoner kronor får användas för administrativa kostnader i form av bidragshandläggning, information om bidraget, ökad kontroll, nätverksbyggande och övriga aktiviteter som kan bidra till att stärka genomförandet av projekt som finansierats av bidraget. Under 2020 och 2021 fördelade MUCF årligen 7,75 miljoner kronor i statsbidrag till projekt som syftade till att stärka demokratin. Under 2022 höjdes beloppet till 12 miljoner kronor.  

    Förnyat uppdrag att fördela statsbidrag för att motverka hot och hat i det offentliga samtalet

    MUCF föreslår att regeringen ger myndigheten ett treårigt uppdrag att stödja organisationer inom civilsamhället att förebygga och hantera det hot och hat som deras medlemmar och anställda drabbas av. 3 miljoner kronor årligen föreslås finansiera insatsen genom överföring av medel till utgiftsområde 17, anslag 13:5 ap.8 Förstärkning MUCF för kompetenshöjande insatser om det civila samhället.  

    Egagera dig i CivSam-rådet

    I ett snabbt föränderligt läge för barn- och ungdomsorganisationer ökar behovet av tätare dialog och samverkan inom ungdomsrörelsen. I denna fråga som handlar om ungdomsrörelsens mest grundläggande förutsättningar är gemensam mobilisering och koordinering ett effektivt sätt att driva förändring. I rådet samordnas politiska krav, den politiska dialogen och påverkansarbetet inom den prioriterade frågan.

    Rådet är till för dig som sitter i styrelsen för eller jobbar hos en av LSU:s medlemsorganisationer och med fokus på påverkansarbete eller liknande. Kanske är du ordförande, påverkansansvarig eller generalsekreterare.

    Frekvensen och datum för mötena bestäms under rådets första möte. Rådets möten sker på LSU:s kansli, med möjlighet att delta digitalt. Gör din intresseanmälan nedan, mer information om första träff kommer inom kort!

    Vad innebär det att vara med i rådet?

    Som medlem i rådet kommer du att:

    • Vara med och samordna gemensamma politiska krav och påverkansarbete inom rådets prioriterade fråga.
    • Delta i utformningen av rapporter, debattartiklar, uttalanden och analyser.
    • Utbyta information och bli uppdaterad om de politiska processerna vi följer.
    • Som medlem i en arbetsgrupp ges också möjlighet att delta i dialogmöten med relevanta politiker, departement och myndigheter.

    Hur fungerar råden?

    Råden tillsätts och avvecklas av LSU:s styrelse eller kanslichef och fungerar som en koordinerande länk mellan medlemsorganisationerna för frågor av gemensamt intresse. Frekvens på möten och dagordningen sätts i samråd med gruppens medlemmar.

    Gör en intresseanmälan!

    Gör din intresseanmälan nedan, mer information om första träff kommer inom kort! 



    Jag godkänner att LSU sparar mina uppgifter under ett år enligt GDPR

    Kontakt

    Noura Berrouba
    Ordförande

    noura.berrouba@lsu.se

    Mona Nechma
    Chef nationell utveckling, policy och kommunikation

    mona.nechma@lsu.se