Du läser nu en guide för hur du kan skriva spontanremisser till offentliga utredningar på kort tid. Den är skriven i 10 steg och bör läsas i ordning.

Guiden är ett verktyg för att hjälpa dig att lämna in ett kortfattat och sakligt remissvar till vilken statlig utredning som helst. Dessa kallas ofta SOU och står för statens offentliga utredningar. Remissvar är ett sätt för vem som helst att ge sina åsikter till de som utreder en fråga. Genom den här guiden kommer du få skriva ett svar som får plats på ett A4 papper på en timme.

Börja med att läsa hela guiden en gång. Starta sedan med det första steget och gå vidare steg för steg. Du behöver inte känna press att hinna färdigt med allt! Det är möjligt att göra under en timme, men det viktigaste är att du övar och bygger erfarenhet att arbeta med remissvar.

Steg 1: Hur hittar du en utredning att ge spontana remissvar på?

1. Gå in på regeringen.se/remisser och filtrera på de 2–4 senaste månaderna.

2. Ordsök efter SOU via webbläsaren för att få statens offentliga utredningar markerade.

3. Välj 5–10 stycken som du är intresserad av.

4. Kolla om de har ett inlämningsdatum som är passerat. Det står efter listan med remissvaren.

5. Passerade inlämningsdatum kan slängas, behåll de med kommande deadlines.

Steg 2: Vad ska du läsa i en utredning?

När du har valt en utredning är det dags att börja läsa den. Använd genvägen till höger på remissidan för att komma till utredningens sida.

På hemsidan för en utredning finns det en nedladdningslänk till kommitténs betänkande. Det är detta betänkande som de söker svar till i remisserna.

I regel startar alla betänkanden likadant med ett meddelande till statsråden följt av en innehållsförteckning, och sen texten. I slutet finns bilagor. Det kan vara väldigt mycket text i en utredning, men för de flesta är det inte nödvändigt att läsa allt.

Klicka här för att se ett exempel på ett betänkande från en utredning. Istället för att läsa alla mängder sidor räckte det med att läsa ett par utvalda sidor, markerade här i blått.

 

Steg 3: Hur kommer du på vad du tycker?

Det är inte alltid lätt att veta vad man tycker. Förhoppningsvis hjälper kommande steg för kritiskt läsande att hitta egna åsikter till texten. Det finns även tips som gäller för offentliga utredningar.

Ett tips är att inte se offentliga utredningar som ett system för objektiva argument i första hand. Det är snarare en förhandlingsplats för olika politiska åsikter. Det kan därför hjälpa att grunda dig i dina politiska eller sociala åsikter.

1. Vad för typ av värld vill du se?

2. Hur bör saker och ting fungera enligt dig?

3. Hur matchar utredningens förslag med detta ideal?

4. Hur skulle utredningen kunna matcha bättre?

Steg 4: Hur läser du en sammanfattning?

Sammanfattningar kan skilja sig åt mellan utredningar. Det finns dock metoder i studieteknik som du kan använda.

Börja med en översiktsläsning av sammanfattningen:

1. Du ska inte läsa allt.

2. Läs inledningen och avslutning om det finns en sådan uppdelning.

3. Kolla på rubriker och underrubriker.

4. Kolla på ord eller stycken i fet eller kursiv stil samt understrykningar.

   a. Leta efter stycken som ger och motiverar förslag.

   b. Beskriver konsekvenser.

Genom detta kan du få en uppfattning för vad sammanfattningen innehåller. Anteckna det som du tycker är mest intressant.

Utgå från dina anteckningar för att välja ut delar som du ska läsa noggrant. Här kan du använda studietekniker för kritisk läsning.

Tänk på att analysera, ifrågasätta, och värdera när du läser texten. Skriv anteckningar så dina tankar finns kvar när du skriver ditt remissvar.

Frågor du kan ställa när du läser:

Hur styrker författaren sitt resonemang? Är det trovärdigt?

Är författaren partisk? Presenteras ensidig information?

Hur har författaren kommit fram till sin slutsats? Är slutsatsen övertygande?

Finns andra åsikter än författarens om det aktuella ämnet?

Håller du med författaren?

Är informationen/forskningen/beläggen aktuell/a?

När du läser kritiskt med syfte att ge remissvar är det viktigt att du grundar dig i dina personliga eller din organisations åsikter och ställningstaganden. Om du reagerar på något i texten – vad är då din reaktion baserad på?

Det räcker alltså inte att säga att du gillar eller ogillar något, du måste kunna förklara varför om det ska bli ett bra argument. Kritisk läsning kan hjälpa dig att se vad du gillar eller ogillar i texten, men du måste samtidigt jobba med att förstå dina åsikter och vad de är baserade i.

Steg 5: Hur läser du författningsförslag och direktiv?

Författningsförslagen är de förslag som utredningen föreslår. De är skrivna med lite mer detalj och ska konkret berätta vilka insatser eller ändringar som rekommenderas. När du läser dessa kan det underlätta att fokusera på de förslag som du tänker skriva om i ditt svar. Du behöver inte läsa författningsförslag som du inte tänker skriva om senare.

När du läser dem kan du återigen försöka tänka analytiskt och ifrågasättande. Identifiera vad du tycker om förslaget och fråga dig själv varför du tycker så. Försök skriva ut skälet i konkreta ord, det kan hjälpa dig när du sen ska argumentera!

Direktiven brukar stå längs ner som bilagor. De måste inte alltid läsas i detalj, men de berättar om vilka ramar och begräsningar som finns i utredningen. Det är inte troligt att det kommer göras ändringar som går emot direktiven. Vill man få till ändringar som går emot direktiven är det inte säkert att ett remissvar är rätt väg att gå.

Steg 6: Hur formulerar du ditt argument?

När du har en åsikt som du vill få igenom är det dags att skapa argument för den åsikten. Här finns det likheter till allmänna guider för hur du argumenterar, men samtidigt finns det viktiga skillnader också.

• Dina argument ska motivera din tes, eller åsikt. De ska förklara varför tesen är trovärdig.

• Du kan stärka vikten av ditt argument genom att presentera belägg för det du skriver. Detta kan bland annat vara:

   • Exempel från verkligheten

   • Erfarenheter

   • Statistik

   • Undersökningar

   • Logiska resonemang

   • Referenser

• Det måste framgå hur dina slutsatser följer av dina belägg. Sambandsmarkörer kan hjälpa att visa detta i texten. Exempel på sambandsmarkörer är ord som: “följaktligen”, “därmed”, “på grund av” och “eftersom” m.fl.

• Ta upp och bemöt de mest relevanta motargumenten.

 

Du kan styrka din argumentation genom att bemöta motargument i din text. Samtidigt är det viktigt att skriva kortfattat. I politiska argumentationer finns inte alltid samma utrymme för nyans. Vad som är bäst kan variera; du behöver göra en egen bedömning om du vill ta med motargument.

Ett annat övervägande är om du bör driva din åsikt på en mer generell nivå eller om det är bättre att vara specifik. Du har förmodligen större chans att få resultat på ditt remissvar om det rör något specifikt som inte hindrar utredningen som helhet. Det kan även vara enklare att ge belägg för mer specifika ändringar.

Men det kan finnas fall där man ställer sig emot en stor del av utredningen och därför behöver argumentera mer generellt. Det kan också finnas utrymme för både generella och specifika åsikter, så de måste inte utesluta varandra. Det innebär en nivå av risktagande där du måste göra en egen bedömning.

Steg 7: Hur skriver du ett formellt remissvar?

Det finns konkreta råd för hur du ska skriva ett remissvar så det följer en standard. Du är inte tvingad att skriva så här, men det rekommenderas för att ge dina svar tydlighet och öka läsbarheten. I steg 8 finns det också en mall som utgår från dessa råd för hur du kan skriva. När du har dina åsikter och argument bör du använda den här mallen för att skriva ditt remissvar.

 

Statsrådsberedningen rekommenderar följande punkter när du skriver ditt remissvar:

Skriv en sammanfattning i början av din text.

Gör dina ställningstaganden tydliga. Det ska framgå tydligt att du håller med om ett förslag eller inte. Är du tveksam ska du skriva detta i klartext. Undvik helst att skriva ut utredningens förslag i dina svar. Detta för att undvika missförstånd mellan vad som är dina åsikter och det som utredaren har skrivit.

• Följ utredningens disposition om inga andra önskemål står. Du kan exempelvis använda samma rubriker i ditt remissvar för de punkter du svarar på.

• Skilj refererat från egna synpunkter. Det är viktigt att läsaren kan skilja referat från de synpunkter du argumenterar för. Underrubriker i texten kan vara en hjälp för detta.

• Skriv kort. Ett kortare svar är dels enklare att hitta budskapet i. Det kan även hjälpa budskapets styrka. Ibland behöver man utveckla mer komplexa resonemang, men det är bra att inte sväva ut mer än nödvändigt.

• Styckesindela din text. Särskilt om den är längre än en sida. Skriv även ut rubriker.

• Skriv rakt på sak med enkla, konkreta ord. Prata inte runt ett ämne. Säg vad som menas uttryckligen.

• Undvik fackuttryck. De som används i utredningen är undantag. Om du använder andra fackuttryck måste de förklaras.

• Undvik förkortningar. Om du använder förkortningar behöver de presenteras för läsaren. Både genom att förklara vad förkortningen står för, och hur den skrivs ut.

För den här övningen ska du inte skriva längre svar än 1 sida. Följ rekommendationerna ovan samt tidigare sida och använd den bifogade mallen i nästa steg på guiden. Se gärna exemplet som finns under mallen.

Steg 8: Mall för remissvar
Steg 9: Hur skickar du in ditt remissvar?

När du har skrivit färdigt ditt remissvar vill du skicka in det korrekt. Reglerna för hur svaren ska in bestäms helt av kommittén och framgår i remisskallelsen. Vanligtvis står instruktionerna för inlämning efter listan med remissinstanser. Där står dels i vilket format remissvaret ska skickas, exempelvis PDF eller Word. Det står även eventuella mejl- eller fysiska adresser som svaret ska skickas till.

Öppna pdf:en med remisskallelsen och scrolla ner till instruktionerna för inlämning. Dessa brukar stå efter listan med remissinstanser. Här framgår hur svaret ska skickas in.

Steg 10: Vad händer sen?

När du har skickat in ett remissvar kommer det hanteras av anställda på relevant departement. Svaret kommer ingå i remissunderlaget och publiceras på utredningens hemsida tillsammans med de andra remissvaren.

Eftersom det är en politisk process finns det många saker som kan hända på vägen innan en utredning presenteras eller blir till en konkret lag. Efter att du lämnat in ett remissvar går det inte att delta i utredningsprocessen genom formella processer. Däremot går det fortfarande att påverka informellt. Lobbying mot politiker, samtal i offentlig media, boka möten med utredare m.m. är fortfarande möjliga metoder för att fortsätta påverkansarbetet.

Ladda ned tiostegsguiden som PDF!