Valmanifest 2026

Engagemanget är på rekordhöga nivåer. Detta borde uppmuntras och stöttas politiskt. Samtidigt har villkoren hårdnat. Inflationens tryck, minskade statsbidrag, minskat demokratiskt utrymme och ökade administrativa krav skapar en obalans som riskerar att underminera just den rörelse som politiken ofta säger sig vilja värna. Här presenterar vi tre förslag för en starkare ungdomsrörelse.

Vi behöver politiska beslut som bygger trygghet och långsiktighet. Vi behöver ett samhälle som tar ungas engagemang på allvar och som ser vilket värde deras organisering skapar, i dag och för framtiden.

För att ungdomsrörelsen ska nå ut till så många barn och unga som möjligt krävs en stark och hållbar demokratisk infrastruktur. Barn- och ungdomsorganisationer behöver tillgång till nödvändiga resurser som finansiering och lokaler oavsett var i landet de verkar. Tillgång till banktjänster är en förutsättning för att ideella barn- och ungdomsorganisationer ska kunna bedriva sin verksamhet effektivt. Många organisationer hindras från att ens öppna ett konto eller tvingas vänta flera månader efter årsmötet för att få tillgång till det. Det vanligaste skälet som bankerna uppger är att någon i styrelsen är för ung.

Finansieringen är centralt för att organisationerna ska kunna fokusera på sitt kärnuppdrag och engagera unga effektivt. Antalet organisationer som får beviljat statsbidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har minskat. De ökade kraven och kontrollerna ökar kostnaderna både för bidragsgivaren, som lägger mer tid på granskning, och för ungdomsorganisationer, som lägger mer resurser på att skriva ansökningar, lösa kompletteringar och se till att lokalavdelningar rapporterar enligt kraven.

Kontroller krävs för att säkerställa att statliga medel går till rätt ändamål, men det behöver också finnas en balans och en proportionalitet i hur de genomförs. LSU anser att statsbidraget är det enskild starkaste verktyget för att främja ungas demokratiska engagemang i Sverige. Ett förutsägbart statsbidrag gör att mer resurser kan gå direkt till verksamheten.

LSU föreslår

• Öka statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer till 350 miljoner kronor med anledning av den växande ungdomsrörelsen.
• Inför proportionalitet i bidragskrav och kontroll för att minska onödig administration som stävjar engagemang.
• Stärk rätten för minderåriga att teckna firma för en organisation och under lätta möjligheten att hantera och ta del av banktjänster, särskilt genom minskade kostnader och korta handläggningstider.

Lokaler för barn- och ungdomsorganisationer är en förutsättning för ett rikt föreningsliv och en meningsfull fritid för unga. Tillgången till trygga och tillgängliga mötesplatser där unga kan mötas och utvecklas är centralt i varje kommuns arbete för goda levnadsvillkor för alla unga. Ett starkt lokalt föreningsliv är viktigt för att skapa ett levande lokalsamhälle och bör prioriteras av alla kommuner. Boendeort ska inte spela någon roll, förutsättningarna för engagemang ska vara lika.

Skolan har en viktig roll för det lokala engagemanget – både vad gäller spridande av kunskap om föreningslivets roll i ett demokratiskt samhälle och som mötesplats mellan elever och civilsamhället. Det är viktigt att barn och unga tidigt får kontakt med föreningslivet – skolor och lärosäten spelar en nyckelroll i detta. Trösklarna behöver sänkas och kännedomen öka så att engagemang blir tillgängligt för alla, oavsett bakgrund eller var de bor.

Genom att släppa in civilsamhället i utbildningsmiljön stärks ungas förståelse för demokratiska processer och värdet av föreningslivet. Skolan behöver aktivt samarbeta med barn- och ungdomsorganisationer och bidra till att engagemanget växer bland unga. Ett starkt partnerskap mellan skolor och civilsamhället är avgörande för att främja ungdomars deltagande och engagemang i föreningslivet, vilket i sin tur stärker demokratin och det civila samhället.

LSU föreslår

• Grund- och gymnasieskolan behöver aktivt samverka med civilsamhället genom att möjliggöra kontaktvägar och skapa förutsättningar för elever att hitta och engagera sig i ungdomsrörelsen.
• Alla kommuner ska erbjuda mötesplatser för unga där de kan träffas och skapa verksamhet på sina egna villkor.

Civilsamhället misstänkliggörs i allt högre utsträckning, finansieringen ifrågasätts, kontrollen och de administrativa kraven ökar. Samtidigt ser vi hur hat, hot och trakasserier slår allt hårdare mot ungdomsrörelsens möjligheter att delta i det offentliga samtalet. Ett fritt, öppet och levande civilsamhälle är ett fundament för en sund demokrati och det krympande demokratiska utrymmet bör tas på största allvar.

Hat och hot riktade mot barn- och ungdomsorganisationer, deras företrädare, anställda och medlemmar utgör ett allvarligt hot mot deras möjlighet att verka i demokratin. Det handlar ofta om kommentarer på sociala medier, som kan vara allt från förolämpande som direkt hotfulla. Men många har också erfarenhet av att få brev hem eller bli kontaktade direkt på andra vis.

Fysisk trygghet och säkerhet blir alltmer aktuellt för barn- och ungdomsorganisationer. Det kan handla om hotfulla brev eller rädsla för att engagerade ska utsättas för aktioner eller dåd. Det är numera standard för många organisationer att arbeta utifrån säkerhetsrutiner som ibland kan begränsa verksamheten. Många vet att det i värsta fall kan handla om deras medlemmars liv och känner därför att de inte har ett annat val än att prioritera säkerhetsarbetet, trots att det är resurskrävande.

LSU föreslår

• Ge relevanta myndigheter i uppdrag att bistå ungdomsorganisationer ekonomiskt och stödjande för att stärka sin fysiska och psykologiska trygghet samt säkerhet. Vidareutveckla MUCF:s bidrag för säkerhets- höjande åtgärder så att ungdomsrörelsens behov tillgodoses.

• Ta fram en ny handlingsplan likt ”Till det fria ordets försvar” (2017) för att inkludera perspektiv om säkerhet och trygghet för civilsamhället och ungdoms rörelsen. Ungdomsrörelsen behöver inkluderas i utredningar, åtgärder och politiska processer som rör hat och hot.