Regeringen presenterade idag sin budgetproposition för 2024. Det är LSU:s roll att granska, kommentera och följa upp hur den svenska regeringen prioriterar barn, ungdomar och vår demokratiska organisering.
Regeringen föreslår minskade anslag till ungdomsrörelsen från 2026
Det ökade anslaget på 50 miljoner till barn – och ungdomsorganisationer har varit glädjande besked i tidigare statsbudgetar och det gäller även för 2024, där det ökade anslaget gäller för 2023–2025. Däremot minskas detta anslag från och med 2026. I ljuset av ungas utsatthet i samhället, hög inflation, psykisk ohälsa och det hat och hot unga organiserade möter dagligen är detta inte ett sätt att främja en hållbar nationell ungdomsverksamhet.
Vi vet att barn- och ungdomsorganisationer ofta möter hinder i sin organisering. Bland annat höga administrativa bördor, hat och hot, stereotypa synsätt på unga och tillgång till resurser som är bristfälliga.
I statsbudgeten skriver regeringen att det ökade anslaget till barn- och ungdomsorganisationer har stärkt unga civilsamhället och menar att ungas demokratiska organisering är en viktig del i att öka ungas inflytande och delaktighet. Trots det vill regeringen minska anslaget.
Även särskilda insatser för ungdomspolitiken minskas från och med 2025. Det är en angeläget att påpeka att ungas organisering är en del av civilsamhället som är en grundsten i en fungerande demokrati, därmed bör budgeten spegla det samhälle som vi strävar efter – vilket vi i dagsläget inte kan säga att den gör. Vi ser ett stort behov av att statsbidraget inte bara permanenteras men även ökar. Resurserna till barn- och ungdomsorganisationer behöver spegla de samhälleliga kostnaderna och utmaningarna.
Fler anslag rörande ungdomspolitiken minskas. En generell besparing från regeringen sida minskar anslaget till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) med 619 000 kr 2024 och från och med 2025 minskas anslaget med motsvarande belopp. Dessa generella besparingar sker på bekostnad av ungas engagemang och organisering. Även om summan i sig inte är stor, är det en signal om huruvida regeringen faktiskt prioriterar unga i civilsamhället, vilket vi i detta fall inte kan se.
Etniska organisationer blir av med bidrag – budget sprungen ur en rasistisk och kolonial världsbild
I samband med att höstbudgeten presenterades meddelade regeringen att de ska avskaffa statsbidraget till etniska organisationer. Även om statsbidragen till de etniska ungdomsorganisationerna än så länge finns kvar så riskerar det här förslaget att slå hårt mot ungdomsrörelsen. I ett läge där många ungdomsorganisationer saknar resurser för att bedriva verksamhet har det personella och ekonomiska stödet från vuxen- och moderorganisationer avgörande betydelse. Därför menar vi att de etniska ungdomsförbunden också riskerar att påverkas negativt när moderorganisationerna inte längre kommer ha möjlighet att ge stöd och hjälp.
Det som skrämmer oss mest är vilka signaler som det här beslutet sänder ut till barn-och unga med annan etnisk bakgrund än svensk. Vi menar att den här typen av retorik är sprungen ur en rasistisk och kolonial världsbild som är baserad på falska idéer om att etniska organisationer bidrar till farlig separatism och leder i slutändan till att man gör skillnad på olika gruppers möjligheter till engagemang. LSU menar på att dessa organisationer bidrar till raka motsatsen och att detta är ett hårt slag mot demokratin. Det är i grunden en farlig signalpolitik som riskerar att få långtgående och djupa samhälleliga såväl som individuella konsekvenser.
Attack på den fria folkbildningen
Höstbudgeten presenterar nedskärningar anslag till studieförbunden på 500 miljoner kronor som inte kan ses som något annat än en attack på den fria folkbildningen. Detta påverkar redan är utsatta grupper i samhället och inte alltid har åtkomst till resurser som exempelvis människor med funktionsnedsättning, unga, arbetslösa och ofrivilligt ensamma äldre personer. Förutom att det påverkar särskilt sårbara grupper, slår detta mot verksamheter som har samhällsviktiga funktioner och som bidrar positivt till integrationen, landsbygden och kulturlivet generellt. För oss är studieförbunden en viktig plattform för barn och ungas bildningsresor som delvis kommer gå förlorade. Deras roll i samhället är en nyckelfaktor till en inkluderande och meningsfull vardag.
Kraftlös satsning på klimat och miljö
Vi vill även beröra anslagen om klimat och miljö som med sina konsekvenser har en stor effekt på ungas framtida planet. Vi anser att de satsningar som görs på klimatet saknar kraft och anser att en minskad reduktionsplikt inte gynnar dagens unga och kommande generationer.
Stärkt anslag till trossamfundens säkerhetsarbete
Regeringen presenterar en ökning i anslaget till trossamfundens säkerhetsarbete. Det statliga bidraget ökar från 44 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen. Detta ser LSU positivt på, särskilt i en tid där allt fler demokratiska aktörer vittnar om ökat hat och hot från högerextrema krafter.
Sammanfattning: Regeringens budget riskerar att försvaga ungdomsrörelsens ekonomiska stabilitet
Sammanfattningsvis ser vi att regeringens budget riskerar att försvaga ungdomsrörelsens ekonomiska stabilitet ytterligare och de minskade anslagen symboliserar en nedprioritering av utsatta grupper men viktiga aktörer i samhället. Att stärka och ge förutsättningar till ungdomsrörelsen är att stärka och ge förutsättningar till en inkluderande och hållbar demokrati.