LSU: Nästa regering behöver stärka ungdomsrörelsen
I övergångsbudgeten för 2027 ligger anslaget till nationell och internationell ungdomsverksamhet kvar på 2026 års nivå. Den tidigare minskningen med 50 miljoner kronor återställs därmed inte. LSU:s krav står fast att barn- och ungdomsorganisationer behöver stärkt finansiering och långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet.
En övergångsbudget för i huvudsak vidare tidigare beslut. Några större förändringar av ungdomsrörelsens finansiering var därför inte att vänta. LSU anmärker på den lägre finansieringsnivån som består och konsekvenserna för barn och ungas möjlighet att organisera sig. Behovet av nya satsningar kvarstår och behöver mötas i det fortsatta budgetarbetet.
Minskade resurser och inflation begränsar verksamhet
I övergångsbudgeten för 2027 föreslås anslaget till nationell och internationell ungdomsverksamhet ligga kvar på 240,68 miljoner kronor. Den tidigare minskningen med 50 miljoner kronor inför 2026 återställs därmed inte.
Redan i kommentaren i förra års höstbudget varnade LSU för hur minskad finansiering och omfattande administrativa krav försvårar ungdomsrörelsens arbete. Den kritiken kvarstår. När stödet minskar samtidigt som inflationen driver upp kostnaderna utsätts organisationerna för en dubbel ekonomisk press. Ett oförändrat anslag året därpå återställer inte det förlorade ekonomiska utrymmet.
Organisationerna behöver mer resurser för att kunna upprätthålla och utveckla verksamheten. Uteblivna satsningar riskerar att innebära färre aktiviteter, mindre stöd till lokalföreningar och färre tillfällen för barn och unga att mötas och engagera sig.
Ungdomsrörelsen är en bärande kraft i samhället
Barn- och ungdomsorganisationer skapar gemenskap och ger unga möjlighet att ta ansvar, fatta gemensamma beslut och påverka samhället. Verksamheten formas av unga själva och utgår från deras intressen, erfarenheter och prioriteringar.
I budgetpropositionen framhålls statsbidragets betydelse för ungas självständiga organisering och inflytande. LSU delar den bedömningen. Ungdomsrörelsens bidrag till samhället behöver också återspeglas i de ekonomiska förutsättningarna för organisationernas arbete.
Stärkt finansiering behöver prioriteras
LSU uppmanar nästa regering och riksdagen att höja statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer till 350 miljoner kronor och säkerställa en årlig uppräkning i takt med inflationen. Organisationerna behöver långsiktiga och förutsägbara besked för att kunna planera sin verksamhet. Kraven på redovisning och kontroll behöver samtidigt vara proportionerlig i förhållande till bidragets storlek och organisationernas förutsättningar.
Att stärka ungdomsrörelsen är en investering i ungas demokratiska deltagande och i ett samhälle där fler kan vara med och påverka. Nästa regering behöver prioritera den investeringen.