Hur kan unga få större inflytande över framtidens europeiska ungdomsprogram? Det var en av frågorna som diskuterades när forskare, beslutsfattare och företrädare för ungdomssektorn samlades vid RAY Triangular Summit i Dublin den 21–23 oktober. På plats fanns Sofia Hernandez, LSU:s EU-ungdomsrepresentant.
Konferensen fokuserade på forskning och erfarenheter från EU:s ungdomsprogram Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, samt hur programmen kan utvecklas för att bli mer tillgängliga och inkluderande.
Vi har ställt några frågor till Sofia om hennes upplevelser från konferensen och hur ungas perspektiv kan få större genomslag i EU:s arbete.
Vad handlade RAY Triangular Summit om och vilken roll hade du under konferensen?
Sofia berättar om mötet och sin roll under konferensen:
RAY-nätverket forskar om Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, och mötet i Dublin samlade forskare, beslutsfattare och företrädare för ungdomssektorn. Jag var på plats som LSU:s EU-ungdomsrepresentant, med uppgiften att lyfta ungas och ungdomsorganisationernas perspektiv i samtalen om hur programmen ska utvecklas.
Jag deltog i föredrag om forskning och mätningar av ungdomsprogrammen samt i två workshops. Den ena handlade om hur vi stärker ungdomsarbetet, den andra om hur vi kan förbättra programmen så att fler unga kan delta på lika villkor.
Vilka frågor eller diskussioner gjorde störst intryck på dig, och varför?
När Sofia blickar tillbaka på konferensen är det särskilt en fråga som sticker ut:
Mest intryck gjorde diskussionerna om vilka unga som faktiskt nås av EU:s ungdomsprogram. Vi pratar ofta om att programmen ska vara öppna för alla unga, men vi behöver också fråga oss vilka som i praktiken har möjlighet att delta. Det finns fortfarande trösklar kopplade till ekonomi, geografi, språk, funktionsnedsättning och tillgång till information. Det väcker en större fråga: hur säkerställer vi att programmen inte bara når unga som redan har goda förutsättningar att engagera sig, utan också dem som annars riskerar att hamna utanför?
Jag tyckte också att diskussionerna om forskningens roll var intressanta. Det räcker inte att mäta hur många som deltar i olika program. Vi behöver också undersöka vilken faktisk förändring deltagandet leder till för unga, för deras organisationer och för samhället.
Vad behöver förändras för att fler unga ska kunna delta och få inflytande över EU:s ungdomsprogram?
Sofia lyfter särskilt ungdomsorganisationernas förutsättningar:
Det handlar till stor del om att stärka ungdomsorganisationerna. Ny etablerade ungdomsorganisationer har svårt att stå på egna ben, eftersom arbetsbelastningen är hög och stödet saknas. Med bättre förutsättningar kan ungdomsorganisationer fortsätta fungera som broar mellan unga och beslutsfattare. De har en viktig roll i att nå olika grupper av unga, skapa engagemang och föra vidare perspektiv som annars riskerar att inte höras.
Programmen behöver dessutom bli enklare att ta sig in i, med mindre administration och tydligare information.
Vad tar du med dig från konferensen och varför är det viktigt för unga och ungdomsorganisationer i Sverige?
För Sofia handlar en viktig lärdom om att förena kunskap med ungas egna erfarenheter:
Jag tar framför allt med mig betydelsen av att fortsätta stärka kopplingen mellan forskning, politik och ungas egna erfarenheter. Det finns mycket kunskap om ungas deltagande och engagemang, men den kunskapen behöver också omsättas i konkreta förändringar.
För unga och ungdomsorganisationer i Sverige är det viktigt att förstå att EU:s ungdomsprogram inte bara handlar om möjligheten att åka utomlands eller delta i internationella utbyten. De är också verktyg för demokratiskt deltagande, organisering och samhällsförändring.
Det var viktigt att jag fick rum att delta på konferensen, men jag behöver också representera en gemensam bild av barn och unga i Sverige. Därför är det så viktigt att konsultera och föra dialog med medlemsorganisationer och civilsamhället i stort. Annars blir det ingen rättvis bild av barn och unga i Sverige.
Om du fick skicka med ett budskap till EU:s beslutsfattare efter konferensen, vad skulle det vara?
Sofias budskap till EU:s beslutsfattare är tydligt:
Börja se unga som medskapare av programmen. Om EU menar allvar med att stärka ungas demokratiska deltagande måste det också märkas i hur besluten fattas och vilka som får inflytande över dem. Det kräver långsiktiga strukturer för ungdomsinflytande, tillräckliga resurser till ungdomsorganisationer och en vilja att faktiskt lyssna, även när ungas perspektiv utmanar.