
Idag, tisdag den 8 november, presenterade Sveriges regering sin budgetproposition för 2023. Som paraplyorganisation och landsråd för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer ser vi det som vår roll att granska, kommentera och följa upp hur Sveriges regering prioriterar barn, ungdomar och vår demokratiska organisering.
En permanent höjning av statsbidraget för barn- och ungdomsorganisationer på 50 miljoner kronor!
I regeringens budgetproposition för 2023 aviseras en förstärkning av statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer om 50 000 000 kronor för 2023. För 2024 och 2025 beräknas motsvarande belopp tillföras anslaget. Regeringen föreslår att 262 000 000 kronor anvisas under anslaget även fortsättningsvis. Detta mot nivåerna före pandemin, på 212 000 000 kronor.
I åratal har LSU och våra medlemsorganisationer påtalat och arbetat för att stärka de ekonomiska förutsättningarna för barn- och ungdomsorganisationer. Därför är dagens besked om en permanent höjning på 50 miljoner kronor ett oerhört välkommet och välbehövligt besked. Den blir den första markanta permanenta ökningen på 2000-talet.
LSU välkomar därför regeringens satsning på barn- och ungdomorganisationer. Ungdomsrörelsen består av tusentals ungdomsledda föreningar med över 650 000 medlemmar som skapar en meningsfull fritid för barn och unga, minskar ensamheten, skapar social gemenskap, stärker ungas roll som demokrater, fungerar som röstbärare och skapar förutsättningar för ungas egenmakt och samhälleliga inflytande.
Barn- och ungdomsorganisationer är demokratibärare och skapar framtidshopp för samhällets marginaliserade grupper. För barn, ungdomar och det unga civilsamhället skapar det höjda stödet förutsättningar att organisera och finnas till för fler barn och unga. Ungdomsrörelsen ska vara självklara arenor för samhällets yngre, vara dess röster och försvara dess rättigheter.
Behov att att fortsatt stärka finansieringen
till barn- och ungdomsorganisationer
LSU vill påminna både regeringen och riksdagens partier om både de sociala och samhällsekonomiska effekter i miljardklassen som barn- och ungdomsorganisationer varje år bidrar med. Framtida upplägg för statsbidraget måste beakta de reella kostnadsökningar som inflationen, ökade kostnader och löner innebär. I framtiden behöver regeringen hitta förutsättningar att justera storleken på statsbidraget också baserat på behoven, det vill säga när fler organisationer skapas och fler unga blir engagerade genom medlemskap. Med dagens aviserade ökning har bidraget kommit ikapp inflationen från 2010-talets bidragsnivåer. Det är bara början.
Nivån på statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer har i princip varit oförändrat sedan 2011 och ligger på liknande nivåer som 2006. Storleken på statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer har stått still under 2010 och 2020-talet. Utöver den tillfälliga ökningen av statsbidraget under pandemin har det totala statsbidraget till organisationerna inte ökat på nästan två decenier. Tar vi hänsyn till inflationen har det faktiska bidraget till och med minskat med cirka åtta procent sedan 2011. Sedan dess har både antalet organisationer och antalet medlemmar ökat betydligt. Stödet per medlem och organisation blir därmed mindre. Sedan 2009 har bidraget per medlem minskat i princip årligen, från 501 kronor till fjolårets 322 kronor per medlem. Äntligen sker en förändring och den 24-procentinga ökningen av statsbidraget är en början på det ekonomiska tillskottet som barn- och ungdomsorganisationer behöver.
Ungdomsrörelsens roll i samhället är ovärderligt. Vi har växt i takt med fler samhällsutmaningar och våra medlemmar är i frontlinjen för demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
I LSU:s årliga medlemsundersökning och rapport Ungdomsrörelsen i Siffror visar att ungdomsrörelsens ekonomiska stabilitet, tack vara den tillfälliga statsbidragsökningen under pandemin, markant har förbättrats det senaste året. Alltså har instabiliteten berott på organisationers otillräckliga finansiering. Begränsade resurser ökar arbetsbelastningen. 65 procent av våra medlemsorganisation berättar 2022 att de har problem med negativ stress. Bakom varje procent döljer sig unga personer vars hälsa riskerar att drabbas av långsiktiga konsekvenser till följd av en ohållbar situation.
Vi ser fram emot att fortsätt föra dialogen med regeringen om hållbara förutsättningar för barn och ungas egna organisering.
Satsning på fritidskort för att ge barn och unga
möjlighet att delta i idrotts- och föreningslivet
Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor för att införa reformen med fritidskort och fr.o.m. 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor för samma ändamål.
LSU välkomnar den aviserade satsningen på fritidskort för att ge barn och unga möjlighet att bland annat delta i föreningslivet. “En aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra är viktigt för att motverka psykisk ohälsa och ensamhet bland barn och unga. Barn och ungdomar behöver få bättre tillgång till idrott och föreningsliv”, säger regeringen i sin proposition. LSU menar att barn- och ungdomsorganisationer är centrala forum för ungas aktiva och meningsfulla fritid, för social gemenskap och delaktighet i demokratin. Plånboken ska inte vara avgörande för om barn kan delta i demokratin, föreningslivet och fritidsaktiviteter. Att arbeta för att stärka resurssvaga barns tillgång till demokratin är bra. Det är dock viktigt att det inte bygger en konflikt mellan att ge unga individer medel för engagemang, och att skapa förutsättningar för starka och stabila organisationer som har resurser att bjuda in och inkludera fler.
LSU ser fram emot samtal med regeringen om hur funktionen med fritidskortet används för att stärka barn och ungas egna organisering i den ungdomsledda ungdomsrörelsen.
Avslutning
LSU kommer att fortsätta arbeta för ungdomsrörelsens politiska, ekonomiska och sociala erkännande. Med stärkta ekonomiska förutsättningar har vi större möjligheter att möta utmaningarna som barn och ungdomar står inför. Det gör vi för barn och ungdomars livsdrömmar som känns avlägsna, för deras makt i samhället vars underskott har ökat samt deras tillträde till sina rättigheter som minskat ytterligare.
Vi vill påminna Regeringen att en livskraftig ungdomsrörelse är nödvändig för att förebygga utanförskap och för att bygga en tillitsfull demokrati. Till framtiden ställer LSU sig till förfogande för medskick från våra medlemsorganisationer om hur barn- och ungdomsperspektiv kan återspeglas i en budget som påverkar Sveriges alla invånare – också de 650 000 barn och unga som engagerar sig i det unga civilsamhället.
Noura Berrouba, ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Hannah Kroksson, generalsekreterare LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Liknande nyheter
Webbinarium om EU:s ungdomsdialog och lokala demokrativerkstäder
Den 19 februari berättar MUCF och LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer mer om möjligheten att delta i EU:s ungdomsdialog 🇪🇺
Tacka av Noura Berrouba den 20 februari
Efter 15 år av engagemang i ungdomsrörelsen ska vi tacka av LSU:s avgående ordförande Noura Berrouba.
Noura Berrouba avgår som LSU:s ordförande – Sigge Eriksson träder in som tillförordnad ordförande
Den 1 mars avgår Noura Berrouba från sitt uppdrag som ordförande för LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer.